2011 Tack....... Välkommen 2012....

Ok.... Nyårsafton ikväll då.... och faklorna är tända...Ett år slutar och ett annat börjar... det ena året har man bakom sig... det andra året har man framför sig. Det hör väl till att reflektera över det gångna året och jag tänkte mig på en sammanfattning... jag ska försöka fatta mig kort... vilket jag brukar ha problem med här på bloggen men jag ska försöka...
2011... året då:

...jag började blogga... i februari om jag minns rätt.... och jag har ännu inte kommit fram till om det är bra eller dåligt. ... men lite trevligt och intressant är det. Jag tycker mig ändå söka min egen stil ännu... det finns så många sätt att blogga på och jag försöker ännu hitta min stil... jag försöker vara öppen men ändå inte för mycket... trevligt sätt att bolla mina tankar på och få ventilera tankar och känslor. Kan hända att man borde rikta sin blogg åt något håll men jag letar ännu efter min stil.

... i mars var jag på Les Miserables ...andra gåmngen... musikalen som delade in mitt liv i före och efter musicalupplevelsen... Jag säger bara wow... det mest omvälvande detta år... och förra ocskå....:) Det bästa jag sett...ever!

.... Har hunnit med nån resa till Åland också... lite längre detta år... var en vecka... och hade "the time of my life"...

.....Min mamma fyllde jämt och vi firade henne ordentligt... det var roligt och minnesvärt.

.... Min farfars stuga plockades ner och tanken på en egen sommarstuga började äntligen planeras... Nu har vi den nerplockade stugan här i väntan på is... eller som det ser ut nu... en flotte... och sen är sommarstugan inte långt borta. Det ska bli spännande nästa år..

...... lärde mig köra båten själv. Var en hel del på vår semesterö... ibland ensam med vår dotter och bara njöt....

...... Vår dotter fyllde 7 år och började ettan.... Går hur bra som helst... smart tjej!

........Jag fyllde 33 år... huvadådi....

......fått fira en jul tillsammans med hela familjen... och nu nyåret som vi firar in själv iår,

Njaa... det var väl i stort...

Nästa år... ska vi försöka oss på en semester resa hela familjen till Puerto Rico kanarieöarna... i febr. mars... Sommarstugan ska byggas till sommaren ... och sen får vi se... vad nästa år har åt oss....

Nu till kvällen då.... Johan hade gjort en middag med nötinnerfile och potatisgratäng och en dessert med kokospannacotta med havtornstäcke nyårskvällen till ära... ... jag säger bara mums...
Nu väntar lite tennsmältning så ska vi se vad nästa år har att bjuda på... jag önskar mitt tenn visar en cykel... och Johan väntar sig en scoter. .... vi få se.... först Grevinnan och betjänten... och en trevlig kväll med familjen.... kanske lite chips och champagne mot slutet av kvällen...

Jag önskar er av hjärtat Ett Gott Nytt År 2012 kram till Er Alla!

Mera spontana kort åt folket!

Jag kan tycka att julen kom väldigt snabbt iår... hann snabbt uppfatta att det var lucia och sen vips var det julannandag. ....och sen var väntan över. Inte det att julen var tråkig och innehållslös... tvärtom.... vi hade alla ingredienser för en lyckad och trevlig jul... men den innehöll en del jobb och sen de traditionella middagarna och sen var det över. Jag minns alla jullov man hade då man var skolelev... och fick vara lediga mellandagarna också... jullovet kändes så långt... och jag har riktigt känt lite saknad efter en bra bok... som jag alltid brukade plöja igenom just på mellandagarna.... men det var förr det... då jag hade bara mig själv att tänka på.
Har jobbat flera dagar nu igen men nu väntar jag in nyåret i ledighetens tecken. Kanske jag tänder några faklor eller två... eller 20.... :)
Mellandagsrea då... den obligatoriska frågan man ställer varandra varje mellandagsvecka... Har du varit på REA... ska du på Rea ... Har du hittat nåt på REA?.. och Sveret är NEJ! Jag fick så nog av handlande och kunder överlag inför julen att jag faktist undviker allt vad affärer heter just nu... och speciellt mellandags rea! Vitsen med att trängas med alla andra halvt hysteriska kunder på jakt efter den billiga tröjan... som man köper egentligen för det billiga priset och inte för att man behöver den... så nej tack... jag står över. Jag ska fara med Mamma och Emma nästa vecka då många återvänt till jobbet och det inte är lika hysteriskt som denna vecka. Jag behöver en vadderad utedräkt... så vi ska se vad som finns... kanske det enda som finns kvar är den neon oranga dräckten i storlek xs... mendå var det inte meningen heller att jag skuille ha nån dräckt. Eller så ni ser i socklotskogarna nåt orange....som rör sig... så då är det bara jag... som tog det som blev över.

En tanke som jag haft nån dag tänkte jag ventlilera här....

Jag råkade höra två kvinnor .... arbetskompisar förmodligen prata med varandra. Och den ena kvinnan sa till den andra: Jaa... do fick int na julkort iår åv me... för jag fick ju int naa åv te ifjol.... så ett gott nytt år på de nu då...
Och den andra kvinnan sa: Nej så va e... men tack, det samma till dig.
Och den första kvinnan fortsätter: Jaa.... jag tar ju fram korthögen från ifjol och skickar till de där som skickat åt mig... och så var inget där från dig så.... jaa så gör jag alltid.... och ja veit int egentligen.... ja ha noo tänkt slut ti skick demdi korten ja...

Okej... min analys då... Den som nu får den halvhjärtade hälsningen om ett gott nytt år... känner nog inte riktigt att den andra verkligen menar det hon säger med Gott nytt år... Nåt som hon nu måste säga för att den första kvinnan inte skickat kort. Då känner den andra kvinnan sig också lite skamsen över att "Varför skickade jag inte kort ifjol till dig du din noga-räcknadne bitch..så hade jag inte behövt stå här tillsvars för det arma kortet!"
Och varför tar man fjolårets hög och skickar BARA till de som skickat åt en själv. Är inte meningen med julkort att av hjärtat önska någon en Fridull och God Helg och ett Riktigt Gott nytt år.... Är inte kontakten med de man känner, släkt och vänner som är det viktigaste.... Man skickar ju annars inte så mycket kort... vilket är synd tycker jag. Jag kan tycka att de kort som jag fått handskrivna vilken tid på året det vara må... är viktiga för mig. Vi skriver inte julkorten från fjolåretshög... utan ur en adressbok där vi samlar adresser och vi skickar ut betydligt fler kort än vi får tillbaka... men det bryr jag mig fulständigt sk**t i.... Varje familj gör lite olika med julkorten, vissa har på tidning och vissa skriver julbrev... andra ringer och pratar en stund... vilket som men JAG får väl önska dem en trevlig helg på mitt sätt ändå... Jag får tillbaka några och varje enskilt kort värdesätter jag högt... faktist. De är för mig kontakt med mina vänner och släkten man inte hinner ha sån mycket kontakt med i vardagen.

Jag vet även de som hakar upp sig för att man inte fått julkort av nån man själv skickat till...Man har skickat alla år och plötsligt inte får tillbaka så är det HELA VÄRLDEN! Jisses..... Kan man inte bara vara glad över de kort man fått utan att man måste sitta och bocka av dem från fjolåretshög för att reda ut vem man INTE fått av....

Nej... mera spontana kort och mera äkta känslor åt folket... och till kvinna nr 1 kan jag säga.... Det hade räckt med att önska din arbetskamrat ett Gott nytt år...PUNKT... inget annat... inget analyserande av icke skickade kort... inga onödiga ord om hur onödiga korten egentligen är och att du helst slutade med julkort helt och hållet... och förresten så tycker jag att du ska göra det... sluta helt så behöver du inte konfrontera dina vänner du inte fått kort av och du har en hel massa energi kvar till annant...

Så om någon läser detta ...som hakar upp sig på sånt så tänk på att det behövs bara
GOTT NYTT ÅR.....*PUNKT*

Julen med kärlek och omtanke i

Idag är det annandag-Jul.... och en välsignad ledig dag. Denna julen har gått rätt mycket i jobbets tecken eftersom jag jobbat två av de tre juldagarna, förmiddagarna dock så jag har haft kvällarna lediga.
Julen har varit traditionsenlig hos Johsons. Efter jobbet på f.m. kom jag hem och ställde det sista till julmiddagen. Jag blev så glad i hjärtat då min man strukit den vita duken till matsalsbordet och dukat klart med ljus och allt helt perfekt. Så länge vi förberedde det sista inför kvällen tog mina föräldrar Emma med sig och besökte kyrkan och årtes julbön. Jag hann inte fara iår eftersom tidsschemat inte höll när jag jobbat, men jag saknar lite Jesusbarnet iår. Har inte hunnit tänka på julevangeliet helst så då har ju en del av den verkliga orsaken till julen försvunnit.
Nåja.... med faklorna tända ute och ljusen tända inne satte vi oss ner till julbord hela vår familj, Johans och mina föräldrar. Jag har ju inget omdömme då det gäller faklor... de som inte visste det. Hade köpt två stora påsar faklor och när jag tänt en påse tänkte jag bara använda en till ur den andra påsen.... kanske två... eller där skulle det passa en också.... och kanske där.. så vår gårdsplan liknade ett eldhav men jag tycker det ser välkomnande ut för gäster med en fakla eller två eller ......15.
Jultomten kom traditionsenligt och vi har bästa tomten EVER ...vi anlitar samma tomte som Johan hade när han var liten...och han är så trovärdig i sina berättelser om resan ner från Lappland och ena renen som brutit benet och måste lämnas i Jakobstad, och de två tårna han förfrös sittandes på släden inför julen. Johan sa senare på kvällen att om man inte visste skulle han nästan kunna börja tro på tomten han också. Vi fick alla julklappar, god mat, goda skratt i trevlig samvaro. Jag fick det jag önskade mig mest. Kärlek och omtanke... och gemenskap.... Lugn och Ro tänkte jag ta idag... Jag fick en cd skiva jag önskat mig... cd versionen av tv-programmet "Så mycket bättre". Just LOVE it! En grötkastrull av mamma som läst min blogg om gröten som kokar över... så nu ska vi äta gröten i ett kök som inte luktar bränt... Tack för den mamma!

Juldagen efter jobbet åkte vi till mina föräldrar och träffade mina systrar med familjer. Mamma hade gjort ett jätte jobb med maten och det var himmelskt gott som vanligt. Jag måste nämna min far i sammanhanget och tacka min far för de välkokta och goda äggen som han hade ansvarat för. Han sa att "Int ska du troo att hee na enkelt ti fåå dem braa helder..." så visst har han rätt.

Annandagen har börjat med bastu och en lååång frukost... Jag hade en lång utläggnigng om nåt jag funderat på vid bordet och jag väntade på en liten discussion i ämnet... då Johan sakta lyfter upp huvudet och säger fundersamt... "Det borde passa bra att försöka spetsa julmusten med en skvätt vodka... vad tror du... det borde vi prova någongång...? " Han hade lyssnat JÄTTE noga på mig... visst visst.... :) En promenad har vi tagit alla tillsammans med hunden och det var skönt att röra på sig och gå ner julmaten.

I går i bilen när vi körde till Jeppo satt Johan och jag och pratade och vi hörde ett nynnande bakifrån baksätet... det hör vi ofta men när vi tystnade och började lyssna vad hon sjöng blev man alldeles julig och varm i hjärtat... Hon sjöng inte kycklingen Gullefjun eller Blinka lilla .... utan: "Nu tändas tusen jule ljus på himmlens mörka rund... nananana..... hmmmmm.....*mindes ej all text*.... Och plötligt sjöngs det helt klart:
"Till varje hjärta armt och mörkt sänd du en stråle blid... en stråle av Guds kärleks ljus i signad jule tid... Och DÅ sjungandes av en liten flicka i ett baksäte... blev det plötlsigt jul med kärlek och Jesus i ... i vår lilla bil på väg till Jeppo...

Mellanrapport...

Ska bara kort önska er alla en God Jul så där på julaftonen.... Jag har jobbat morgonskiftet och kommit hem för att ställa det sista. Mina föräldrar är med min dotter till kyrkan. Hon är vår familjs representant till Guds ord Idag... saknar lite Jesus i mitt firande.... Nu ska här snart ätas och sen kommer tomten... spännande tider... Vi hörs

En Jul-Kunds Observation......

Folk är komplett galna dessa tider...dagarna innan jul....Var och handlade idag och det var folk överallt. Där kring grönsakerna och frukterna stockas det alltid upp och man slipper nästan inte förbi alla som står där med sina kärror och plockar...Jag skulle inte för mitt liv frivilligt besökt supermarketarna i Jeppis idag... no way..Jag har gjort en studie av jul-kunder i affärerna... vi har:

1. Jäktade ensamma mammor med två barn som ser så trött och stressad ut redan då de kommer in. ...och barnen gnälliga redan vig frukten.... och man ser att mamman tänker... hur i världen ska detta gå innan vi är vid kassan ...och sen stå i den långa kön alldeles bredvid godishyllan och en kö som tar forever... och barnen ska ju förståss ha ..godis... annars buhuu.....Jag avundas dem inte... hon borde haft sin man med men han är på jobb... och hon passade på att handla förmiddag för att undvika folkruschen...stackarn...sen har vi

2. gamla par... som kommit körande från byarna och som ska helg handla... sådana som säkert körde fram och förberedde bilen redan igår... de kanske även sov i sista natt med kappan och baskern på... bara för att ställa sig till butiken... och de är kanske förberedd med lista men allt går JÄTTE långsamt... att bara plocka tomater tar en evighet.... och fruns kommentar till sin man som tagit onödigt mycket tomater i påsen... en påse som hon för det första kommenderat honom att plocka.... man vet liksom vem som bestämmer av de två... :) och så ALLTID träffar de en massa bekanta då de nu kommit in till stan... "Men hej... He va längsaan... jaa Good Jul på eder...blabla ...
Det är DE ,gott folk, som stockar upp vid frukten.... om ni inte lagt märke till. det... Det är också enerverande då dessa äldre inte har något som helst problem med att de sinkar flytet. De plockar omsorgsfullt upp sina varor,.. helst med streckkoden MOT kassa tanten och alla streckkoder ska sökas... på varje vara. .... sen ska det kommenteras om mannen tagit nåt som frun ABSOLUT tycker var onödigt!.... När vi sen kommer till betalningen betalar MANNEN... ALLTID ... och vad han betalar sen.. han tar sin uppgift på största allvar.. tar sakta upp sin prydliga börs... ber kassan upprepa slutsumman.... tar sakta fram kontanter... 100 euro x flera... får växelpengar och då kommer det mest stressande för oss som försöker få vardagen att flyta på ...helst snabbt.... Börsen öppnas återigen sakta... mannen står kvar på sin plats ... kommer inte på tanken att vare sig dra undan sin egen kärra ...ej heller förflytta sin egen lekamen... nej nej.... växelpengen ska ju i börsen.. och det är ju prioritet nr 1...... papper pengen ska ju i det större facket och sen måste man ju öppna myntfacket också... och till det kan man ju bar inte flytta sig..nej nej... sen vill han ha kvittot också som han lika omsorgsfullt stoppar i ett tredje fack... man kan tänka sig att han går igenom det med miniräcknare hemmma... strax innan han stansar ihop dem och förvarar dem i en mapp.. märkt " Inköp 2011"...

3. Sen har vi de överambitiösa karriärskvinnorna som handlar lite och ofta... de har oftast långkappa...svart och höga klackar på sina skor... det flesata av dem är lika smala runt midjan som jag är runt ena låret...sminkad och luktar gott.... och de är totala motsatsen till det gamla paret.... De har bråttom bråttom.... med allt... rusar genom butiken... alltid på väg någon annanstans egentligen. Och, mina vänner, de här ska man inte vara i vägen för om man inte vill bli överkörd... de har också övertydligt kroppsspråk utifall någon...eller något tar för länge.. ideras tycke. De har inköpslista lista men den är inte lång... de hinner ännu rusa efter nåt.... imorgon...

4. Sen har vi de stackars papporna... som blivit ditskickade med lapp i handen... de ser osäkra ut redan vid kärrorna... förhoppningsvis har deras fruar skrivit lappen så som varorna är placerade i butiken... annars ser man dem gå osäkert och sökande med blicken fram och tillbaka genom butiken. Dom har man nästan lust att ta i handen och börja hjälpa...

5. Sen har vi min typ... mamma med lite större barn..... de kunnat fara och handla ensam... utan barn... har lapp...vissa utan... som handlar mycket men organiserat... har tänkt ut menyn och vill undvika till vilket pris som helst att behöva far och handla igen... de måste ha allt på en gång... går snabbt att plocka varorna i vagnen för i tanken är de redan hemma och har slängt ut mattorna... varit via blombutiken och .. försökt tänka på om man nu har klappar åt alla... Dessa mammor är väldigt tankspridda då det gäller allt annant som ej berör deras sfär... de hälsar glatt men stannar inte och pratar... det hindrar flytet... och de har stenkoll på alla måltider och ingredienser... de irriterar sig mest på nr 2 och tycker synd om ettan och fyran och undviker 3:an.. eftersom de inte minns om de hunnit kamma sig ens i morse och om man ens satte på deodoranten ...och en sån parfym 3:an har har man till fest. I närvaro av en 3: a börjar man fundera på om man lukatar svett..... Och en 5:a betalar alltid med bankkort... för kontanter hinner de aldrig ta ut....

Kände mig nästan som om jag varit med om någon sorts komplott idag... ni vet filmen Truman Show... med Jim carrey... Han var med om en tv serie hela livet utan att veta om det... alla i hans omgivning var statister. Jag kan tänka mig att regissören pratade i öronsnäckor på alla i butiken idag.." Stand By hon är på kommande... Hon parkerar bilen...Hon är inne om två minuter... . alla statister!... på era platser... hold position.... så många som möjligt ska stockas vid fruktdisken... gör det lite besvärligt för henne vid fisken....mera folk dit... pronto... och alla gamla tanter i kön: .. stand by... ta fram pengarna LÅÅÅNGSAMT... Och i trafiken kan jag tänka mig det lät så här ...: "Hon kommer bankgatan.... Gustav Adolfsgatan... standby.... låt henne vänta forever i gatuhörnet... så många som möjligt ska hindra vägen på esplanaden...GoGoGo....

Jag fick handlat ... och nu vill jag inte mer med julkommersen ...jag vill börja hitta friden och lugnet... hoppas den kommer i år också.... På återskrivande....

En Välsignad och Fridfull Jul.....

Jag kaverade ju att jag inte julstressar...men trots det känner jag lite av stressen i dessa dagar. Allt ska fixas de här sista dagarna. Alla ska få sina klappar, paketerade, man ska hinna och hälsa på nån ensam däremellan och helst också kunna sitta en stund, allt ska handlas, och helst ska man hinna städa golven också... Har vakat två nätter så jag har inte kunnat räkna med att jag ska hinna så mycket under sovdagarna. Nu är det två lediga dagar som det sista ska fixas och jag borde hinna. Nu är det mest maten som ska handlas och på fredag far jag över golvet med moppen... och sen är det bastu och julefrid i Johnsons lilla stuga.

Jag har denna juletid även tänkt och verkligen försökt ta tillvara värdet i att vi alla är friska och har varandra.... visst kan allt hända än men om vi får ha det så här nån dag till så får vi alla fira julen tillsammans med glada miner kring middagsbordet, följa med Emmas ivriga ansikte då paketen ska öppnas, får tända faklorna ute, tända jusen inne och sitta bredvid den öppna spisen intill granen, får uppleva gemenskap med våra föräldrar som vi har förmånen att få rå om iår eftersom mina föräldrar kommer att vara med oss i år på julaftonen.

Man får ibland höra om sådana livsöden där den ena föräldern är sjuk, kanske i många fall även gått bort, det finns barn som inte längre har mamma eller pappa, kanske de som tillbringar julen på sjukhuset. För dem stannar tiden, det blir jul ändå men en annorlunda jul. Det har jag sett även på mitt jobb. Hur oviktigt egentligen maten och klapparna är utan man värdesätter tiden man har tillsammans.... och njuter av den till fullo..Ibland när jag på mitt jobb ser anhöriga som samlas i den sjukes rum och bara är tillsammans ... och jag tänker på den sjukes tidsuppfattning och min... kan jag plötsligt tycka att mina tankar om vilken sill jag ska köpa till julbordet, har jag nu alla julklappar... nej vänta nu jag ska fixa en sak ännu... dukar... servetter ... och ljus måste jag ju ha på bordet... alla de tankar är väldigt oviktiga .. egentligen...
Den sjuke i rummet värdesätter nuet och gemenskapen just då... Nu och Här... mycket mera eftersom han vet att tiden är räknad... det är även min men jag ser inte det... inte heller uppskattar tiden... jag planerar frammåt hela tiden... Frågan är då vem som har den sannare uppskattningen av tid och av julen...
Jag klagar fort på småsaker.. men då kunde ju den sjuke säga mig... du får fara hem då skiftet är slut, du får fara hem till dina barn.. du får leva vardagen... ....
Gläd dig... åter igen säger jag dig Gläd dig....

Så därför ... fast jag är barnsligt förtjust i julklappar.... önskar jag mig av hela mitt hjärta egntligen mest av allt Hälsa, Kärlek och Omtanke... och Gemenskap... och det hoppas jag att alla ni andra också får.. Jag har börjat tycka om ordet välsignad och fridfull... det utstrålar stillhet och uppskattning av tiden ..av nuet ... så nu önskar jag vår familj och alla er andra en Välsignad och Fridfull jul. Ta väl hand om varandra...CARPE DIEM...

pepparkakor och ledig helg...ahh... va skönt!

Får jag be att presentera årets traditionella brända pepparkaksplåt:

De brann nästan när jag tyckte att det började lukta lite bränt. Tänkte nästan hiva ut dem på gården men det hade nog varit en syn för våra grannar som säkert har sett både det ena och det andra redan... De hade nog tänkt att nu har det alldeles slagit över för den där stackars Annika...:) Som sagt så hade jag pepparkaks bak igår... och med det menar jag faktist JAG! Vi skulle ju göra det tillsammans men Emma tryckte kanske ut två plåtar och sen for hon på nåt annat.... så där stod jag igen med en deg som var beräknad till 300 kakor...

Men egentligen var det riktigt roligt och doften i huset förgyllde hela julpyntningen och förvandlingen var total. Hann ännu med en plommonkaka som jag bakar varje jul.
Igår tog vi faktist in julgranen också.... den var så där på gränsen godkänd... jag är inte petig med mycket men med julgranar är jag JÄTTE petig... den här hade svärfar hämtat... och den var helt ok där ute men jag vet inte...hmmm... när den var inne tyckte jag att den var en aning bred ända upp i toppen... nåja den får vara inne nu men ... jag tror inte vi har inne granen så länge... fast det har vi aldrig egentligen. Vi tycker om att ta in den ganska fort och njuta av den före jul och sen åker den rätt fort ut efter jul. Så nu är den pyntad och klar. Ganska besynnerlig tradition egentligen att ta in ett helt träd.... Våra ljus som skulle pynta granen var söndriga så Johan köpte nya.... med LED och det var ingen bra ide... mina vänner ...köp INTE matta led ljus till granen .. de lyste inte upp alls... vilket var något jag bestämt påpekade redan de kom upp igranen... så det tänker jag åtgätda måndag morgon.... granen tycker jag ska ha ett gulaktigt skimmer över sig... och inte ha punktbelysning... och av Johans min att dömma tog han därmed sin hand ifrån hela ski... hmhm...hela belysningen... men måndag kväll kommer det att vara som det ska var igen.... :) Sa jag att jag var petig med granen?... Ja det gjorde jag kanske...

I fredags var Johan och jag på stadens julfest och det var riktigt roligt faktist.... riktigt underhållande program och rätt bra mat. När dansen började åkte vi hem.... vi skulle hämta Emma som varit vid fammos så länge...men väl framme där hade hon redan somnat så vi for hem istället ensamma.

Idag har vi haft en välsignad fridfull ledig dag allihopa. Vi besökte Johnas mormor och morfar en stund på förmiddagen och det är besynnerligt med dem och deras hem... de är precis som mormor och morfar ska vara... snäll och helt underbara att sitta och prata med... och det som är konstigt är att hos dem står tiden stilla, de har inte bråttom någonstans och i deras lilla kök kan man sitta hur länge som helst och tiden bara flyger iväg men det märker man inte.... det är ett tidlöst mysigt hem... finns inte många sådana ställen där man tycker tiden står stilla... och att det faktist inte gör nåt, de har inte bråttom någonstans och man är alltid välkommen... bara tycker såå mycket om dem.

Denna lediga helg har varit en guda gåva och jag behövde den verkligen. Mina stickprojekt är så gott som färdiga... bara en sak att fixa kvar så är jag färdig... YES! Nån sa till mig... stressa inte ihjäl dig innan jul... men det gör jag inte... jag tycker att det är roligt att feja på och fixa med julen.. man blir glad i hjärtat... jag städar inte alla skåp för dit går inte tomten... och tur är väl det... men jag vill skapa ett varmt hem... och när jag har det sätter jag mig ner och njuter... aaahhh... LOVE CHRISTMAS!

Den årliga kranstillverkningen

Fredag då.... Idag står städning och matinköp på programmet. I kylskåpet finns bara lampan så jag befarar att det blir dyrt innan jag har hem det vi ska ha.... huvadådi.... sen är huset faktist lite upp och ner... med en massa grejer överallt så jag har nog att göra ett tag. Men ledig hela dagen så jag har ingen deadline... jag "mårar" på...

Sörjer snön en aning... tycker inte om det här klottet och halkan på vägarna. Känns lite dystert faktist... inte så där juligt som det borde va. Jag hoppas på nästa vecka... mera snö tack...
Julkorten är ivägskickade... och paketet till Åland så nu är allt sånt fixat.
I går drog min hund och jag till skogs och samlade lite lingon och blåbärsris för den årliga kranstillverkningen.... Jag gör alltid en till oss och en till mamma och pappa... de blir alltid lite olika för varje år och det här är årets resultat... rätt nöjd faktist. ....

Jaja mina tankar är på lite annat håll idag så jag måste återkomma då jag kan samla mina tankar bättre... på återseende....

Semester och julfest.....

Jaja.... 14.12 redan ... det närmar sig jul... Jag har inte skrivit på ett bra tag.... så jag ska försöka uppdatera mig... Har just nu några dagar efterlängtad semester. ... höll på att bli så där ordentligt trött... så det är skönt att bara tänka på sig själv och sin egen familj ett tag.
Jag ska försöka ställa färdigt rätt långt till jul och jag är på god väg Ska också bara insupa julefriden... älskar denna adventstid.. man hinner med det man hinner och allt det andra är inte hela världen. . Nästan alla julklapparna är fixade så det känns bra... Johan var ledig från sitt jobb idag så vi passade på att ordna barnvakt åt Emma en stund så vi kunde fara på tumis och fixa det sista åt vår dotter. Vi visste vad vi skulle ha så det var bara att hämta. Sådana gånger går det bra att ha med Johan till stan, vi skulle vara hem till kl 12 så det var minutscema... 10:25 Halpa-Halli, 10:50 Prisma.....

På eftermiddagen hade Emma kompis hit och jag hade förmånen att få gå på "skönhetssalong".... Jag fick en näve knappar i handen som skulle användas som pengar.... Sen blev jag stylad värre... Jag fick nagelvård, sminkning och håret fixat.... De två flickorna var så engagerade så man blev nästan full i skratt över deras entusiasm, Men jag önskade i mitt stilla sinne att ingen skulle komma objuden till oss sen jag var färdig... DE tyckte jag såg finfin ut men ... njaa... inte riktigt min stil kanske... Jag hade upp håret i hårband på tre osymetriska ställen.... diadem.... ögonskugga...och tjockrosa läppstift... och som grädde på moset ett enormt pärlhalsband... det var SÅÅ jag... och allting kostade 100 euro, det vill säga två rosa knappar och en grå... Johan ropade från rummet inntill att va dyrt det blev för dig de hade bara krävt 5,20 euro( två gula knappar) av honom.. Jag ifråga satte prisskillnaden av flickorna men Emma bara knyckte på axlarna och sa att sminket kostar... Jyst så... Sminket kostade 94,80 jisses... hon borde bli affärskvinna hon.....

Kvällen skulle tillbringas på julfest i dotterns skola, och till jul önskar jag mig en locktång... som tar två sekunder att värma upp och sen som man bara strycker över håret och sen är allt klart. Emma ville ha lockar, .... allt väl med det men hon orkar inte vänta tills jag är färdigt så vi är alltid lite osams innan vi är färdig... Nåja ...lockar i håret och finklänningen på och vi drog iväg. Ett fint program i en underbar skola med underbara lärare, jag hade då inte i min skola sådana lärare som klär ut sig i de töntigaste kläderna de hittar och dansar fullt ös på scen till "Electropop".... De bjuder så alldeles på sig själv så det är riktigt roligt att se. Teatern som hare gjorde hon suuper... stolt mamma...
Jag ser min dotter titta bakåt allt emlellan för att söka ögonkontakt och jag bara fick en sådan känsla att jag är så glad att jag lever och får följa med henne .... i hennes liv och hennes milstolpar...jaa...och julfest...Hälsa och att få vara närvarande med sina barn är inte alla förunnat...kan verka banalt att vara tacksam för nåt sånt men det grundläggande...LIVET tar man för det mesta förgivet.....Sen ser jag henne söka med ögonen ut i salen och så ser hon mommo och moffa och faffa och fammo och hon tittar nöjd tillbaka rakt fram..de var där... följde med henne på hennes fest... . tänk vilken rikedom hon har... vilket värdefullt sammanhang... en ring av människor som älskar henne.... roligt att de tog sig tid att komma. Jag hade inte den förmånen att få ha min mommo och moffa på mina festen.. men hade jag haft det... kan jag tänka mig att jag också hade svängt mig om allt som oftast och sökt dem med blicken ... och sen jag sett dem.... vänt mig nöjd tillbaka... de satt där....

Hade velat se Ole och Linnea dansa till den här.... NOT!

Leenden och humor

Tänkte bara dela en tanke jag hade idag... Det sägs ju att om du möter en människa utan leende ... ge henne ditt,,,"

Hmmm... vissa människor är inte riktigt glada av sig... verkar inte som om de anmält sig närvarande när de delade ut leenden... Det passar likson inte ens in i deras ansikte .. som om deras uppsyn bara inte innehåller leenden. Dessa människor går heller inte att skoja med.... som om ironi och humor inte ingår i deras lista över hur man beter sig. Jag brukar försöka mig på att ändå att testa om deras ansikte skulle se lite mera annorlunda ut om de log... och om de skulle till och med bli vackrare.... men tyvärr har jag blivit besviken varje gång.
Det har visat sig att de människor som inte har tillgång till ett leende inte har särdeles mycket humor heller. Jag drog en liten lustighet en gång åt "prinsessan av dysterhet" och log mitt allra största leende efteråt för att vägleda henne mot att det var ett skoj.... men noupp... munnen var som ett streck och ögonen förvånat och hon hade en oförstående blick... och det är då den som har lite humor inte vet vad man ska göra... ska man dra skämtet igen med risk för att hennes ögon blir större och hon får blicken att någon är lite "kokko" och det är inte hon... eller ska man bara börja prata om nåt annat och förpassa det man sa till att " det där förstod hon helt enkelrt inte..?
På sätt och vis tycker jag lite synd om dem... utan humor och leenden vore det lite tungt att leva.. Åtminstone i min familj har vi nära till skrattet och förstår varandras humor... Det finns olika slags humor men jag tror ändå att vissa fåtal människor faktist inte ens är födda med någon som helst humor. När de mot förmodan drar upp mungiporna ca 2 mm..och försöker le... ser det nästan onaturligt ut ser nästan ut att göra ont i ansiktet. ... de såg bättre ut när de var "som vanligt dyster".

Ändå finns de dom som bemöter ens leende med ett tillbaka och man ser att de har värme inombords... och deras ansikten blir... ja ..på nåt sätt vackra. Så jag tänker fortsätta ge bort lite leenden här och där och får jag ett tillbaka samlar jag dem i hjärtat och de som inte förmår sig att le tillbaka... jaa... då fortsätter jag försöka le även nästa gång vi träffas... om inte bara för att reta gallfeber på dem. Så gör jag kanske världen en lite bättre plats med tiden.... så om du möter en människa utan leende... ge henne ditt....

Mirakulöst friskare.... va fiint!

PRISA GUD.... Nu kommer snön.... Hipp hipp hurraa.... Det är verkligen pricken över i:et i julstäming kan man ju säga.... gårdagen var ingen höjdare. Natten till igår sov jag nada... ont i huvudet och sten-fast i näsan av allt snor.... flyttade på soffan mitt i natten för jag väckte Johan hela tiden med mitt ljudliga snytande.... jätte sexigt där jag satt och snöt mig i min nötta nattlinne...jaa alltså jag snöt mig inte i linnet... jag är nog naturell till läggningen men inte äcklig ändå... jag snöt mig i näsduk påklädd mitt nattlinne... såja... Tur at vi har varit tillsammans såå länge så man kan snyta sig precis så som det känns att man behöver göra... :) Soffan obekväm och klockan ringde 5:30 så det var bara att masa sig upp.. lite stegring hade jag men for ändå.... Johan brukar säga att den gången jag hålls hemma och ringer mig sjuk... då är döden nära...
Dagen tillbringades i en tunna... åtminstone kändes det så... hörde nästan ingenting.... Kom mig igenom dagen... lyckades hämta Emma från eftis... lyckades även handla lite och sen ....zzzzz..... Emma sa då jag steg upp att hon inte hörde ens vad de sa i tv för att jag snarkade så ... men då sa jag att det kunde inte vara jag för "Damer snarkar inte".... och hon sa... "Det trodde jag också"....:) Kvällen gick i stickandets tecken.... stickorna börjar bli lite rödare faktist... mitt stickningstemppo har gått upp så där ca 40 %.. med tanke på den korta tiden kvar... men än hinner jag....

Jag frågade Emma vad de tyckte om har dräkten i skolan igår och hon sa bara kort "Att han va fiin".... PUNKT.... Vadå bara fiin.... Jag hade lust att veta alla detaljer och helst en sån där kör som visas på tv om den där kören som bara dyker upp bakom någon och börjar sjunga " "Tack för att du betalat din tv licens...." känner ni till den? Tänk om en kör hade dykt upp på trappan och sjungit ..."Tack för din insats..." Men den enda som kom till oss igår var katten som ville in... Hade velat simma i lite beröm men jag fick nöja med att läraren hade tyckt den var fin.... fin.... jaja..jag hade ju inget emot att sitta hela dagen och kämppa med den... fast jag inte ens är bra på att sy... det kunde jag ju så gärna göra när jag fick ...fiin .... som tack.... Va bra då.... Jag hade gärna tagit emot "Va duktig din mamma är på att sy"... "vilken härlig dräkt din mamma sytt" men ... nej... den var ...fin... Va bra då!. ...fiin...

I natt har jag ingen aning om vilken fe som besökt mig men förkylningen är så gott som puts väck... halsen känns inte alls av och inte alls så snorig idag... och natten har varit mycket bättre... så jag får väl säga tack... till makten högre upp det var "FIIINT". Så nu är jag tillbaka... fit for fight. Jobbart kvällsskifte idag så det är bra som omväxling.

Hittade denna tavla i en butik i Kockola.. och jag bara älskade den... den talade direkt till mig den där och summerade mitt liv på nått sätt... så den kunde jag inte lämna där ... nu pryder den vår hallvägg... Tänkvärt eller hur.... Det är allt..... egentligen är det allt... i livet... gör man allt som står där så lever man "på riktigt"..... så nu försöker jag tänka på den texten varje dag.... Ha en bra dag vänner... lev ...på riktigt

I did it..... Jag fixade det...... och Sven Dufva minns jag än....

Sven Dufvas fader var sergant
avdankad arm och grå
Var med år åttiåtta ren
och var ren gammal då
Han bodde på sin tuva han
och fick sitt bröd av den
han hade kring sig tio barn
och yngst bland dem sin Sven

Självständighetsdagen har kommit och gått. Jag har varje år denna dag denna versrad i huvudet. Min farfar och jag läste tillsammans Fänrikståls sägner väldigt ofta ... och farfar tyckte jag skulle kunna denna vers utantill... Har kunnat andra och tredje versen också men dem har jag glömt. Därför memorerar jag för mig själv varje självständighetsdag denna vers så att jag inte glömmer den. För jag tror att när min farfar börjar spöka i sommarstugan sen, har vi säkert läxförhör... borde träna in på nytt den andra och tredje versen innan sommaren alltså. Hela stråfen handlade om en aningens dum och intelligensbefriad pojke som drog ut i krig och lyckades sabba till det mesta men order följde han och det visade sig i slutet att försvara broar det kunde Sven....blev hjälte vid slaget om Virta bro om jag minns rätt...

Min dotter frågade i dag varför man firar den här dagen och varför man är ledig..... Johan skojade och drog sin version först om att det är för att han ska kunna lägga lite golv åt sin kusin på husbygget..... men efter en lite irriterad blick på min man tog jag över och berättade att det inte är så självklart att Finland heter Finland... och att det för länge sedan utkämpades ett krig och det var nära att vi skulle bli en del i ett annat land... och kanske idag tala ryska i skolorna om inte våra pojkar skulle ha gjort det så bra... Emma funderade en stund och tänkte att då skulle ju läraren Ulla--Stina behöva kunna ryska... "Och det tror jag inte att hon kan".... Vi pratade också lite om alla de soldater och pappor som inte kom hem mera till sina barn utan dog där i kriget och att vi ska tänka lite extra på dem idag... Hon funderade om de var kanske så många som tio pappor som inte kom hem men jag sa att det var många många fler.... Tankar har gått ut till dem i tacksamhet här idag.... Kvällen spenderades på bal med Finlands ljus tänt...

Idag är jag "däppt i näsan så det förslår.... ingen feber men huvudet fullt av snor som inte går att snyta... pratar konstigt.... det enda som är bra med det är att jag hade nått att skylla på så att jag fick vara inomhus... så det var jag mestadels av tiden... bara en promenad med hunden. Mitt stora projekt hör och häpna är klart.....

Får jag be att presentera.... "Mamma -Hare Emma Johnson":

Ganska nöjd är jag faktist.... Jag svär inte annars men när det gäller symaskinen och jag så har vi undantagstillstånd hos Johnsons alltid jag plockar fram den ... innan jag fick riktigt symaskinen inställd och allt började flyta på svor jag så alldeles så min dotter kom och sa att om jag inte slutar prata sååå... så svär jag lös ett hejdundrades regn för då börjar alla änglar gråta.... det brukar jag nämnligen säga åt henne också.... så då fick jag börja viska "skiiit"! Men vi är rätt nöjda. Klippte sönder filten... sydde ett par basbyxor och en väst.... och använde ett gammalt diadem och lite piprensare innuti öronen så vi fick dom att stå rakt upp... På bilden fattas ännu en liten boll som en harsvans...som jag sydde senare ikväll. Vi blev rätt nöjda... Min man var mest förvånad över att den var klar en hel vecka innan deadline.... han hade väntat jag skulle sy den dagen innan festen.... Nu säger vi adjö till hönan Emma och säger välkommen till HAREN!

Nu isäng och imorgon jobb.... med huvudet fullt av snor.....

Jaa jyst så... he va int naana tå .....

He va int naana tå än att jag håller på att bli sjuk..... brännde mig i näsa idag redan från morgonen.... under dagen lite sjuk hals och trötthet..... trodde jag bara var lite "efter vak-hang over"... allt kulminerade i lite stegring och förlamande hängighet på kvällen. Förkylningen är ett faktum.....och jag som har ledig dag imorgon.... och så mycket att dona med... få se om jag ändå gör det.. det finns ju burana.
Dagen spenderades i Kockola med mamma... en sån där mamma-dotter dag... alltid lika roligt... Fick köpt några julklappar så nu fick jag bocka av flera klappar på min borde köpa lista. ... Och ni som undrar... vi köpte Mega hamburgermenyn... PLUS size! Och det var precis så mycket vi befarade.... Men lämna kan man ju inte så vi var tvugna att äta upp allt... hihi... undrar vad man ska pröva nästa gång...mega suuper plus size kanske....
Det var jätte mycket folk i stan och vi tänkte att kanske många hade tagit ledigt måndag... inför självständighetsdagen imorgon... det kryllade av folk i affärerna. Och folk handlar för otroliga summor... och helst ska det paketeras ..ALLA sakerna så bara kassaköandet tar en evighet.. Ta din vara hem vet ja och packa hemma... hade jag haft lust att säga.
Kvällen hade jag tänkt spendera framför symaskinen med haredräkt tillverkning men jag har mest legat på soffan ikväll.... imorgon ny dag och nya möjligheter. Ska försöka gurgla i konjak... det lär vara bra..... ännu bättre om man sväljer också ...har jag HÖRT....:) På återskrivande imorgon.... frisk som en mört....!

Tidsoptimist..... och julkänsla...

Favorit i repris kan man ju säga .... har ju delat med mig av denna sången på naamakirja också men jag tänkte återge den här igen.... Laleh... Jag bara älskar den här låten....
Jahaa... annars då... vi är inne i andra adventshelgen... för min del fylld med jobb.. mitt i vak, d.v.s. sovit idag efter natten 1/2.... ska bege mig dit igen kl 21 ikväll... Min lott i livet att alltid vaka helgen verkar det som... men jag klagar inte... man får ju alla tillägg då så pengar behövs ju.
Vi närmar oss jul med stormsteg och just den tiden bara älskar jag.. skapa stämning... ljus... tomtar, fönsterbelysning... pepparkaksdoft i huset... varm stämning... kärlek..... Jag kunde vara ledig hela december och bara vara hemma och gotta mig i alla julsakerna... flytta lite tomtar en dag och baka lite jultårtor och bara vara så där härligt "julig".... Just löööv it! Sen när det gäller julklappar är jag inte så besatt att köpa mycket och dyrt utan jag tycker att en handgjord julklapp är roligare och mera betydelsefull att ge bort.. den som får den vet at jag satt lite tid och tanke på just dem... det lilla kruxet är ju att jag samtidigt är en tidsoptimist vad gäller hur sent man ska börja med projekten... så sent som igår kom jag på en ny ide till julklapps som kräver lite tid att göra klart... och samtidigt ha tre olika halvfärtdiga projekt på gång....Kommer säker också att komma på en sista ide nån dag innan jul också... Men sån är jag... kommer på allt sent och allt görs i sista minuten men sen ger jag järnet och sitter sent nån kväll innan jul... och stickorna blir röda.... men jag blir för det mesta alltid klar i tid....

Fick ännu ett projekt i helgen.... då Emma kom hem igår och var lite ledsen för att hon i deras teater i skolan skulle hon ha en roll som hare... och hon hade fått en dräckt liknande en höna för att de inte hade så många dräkter kvar... Hon sa att hon helst inte skulle vara med för att hon skäms så att vara på scen som hare men vara utklädd till höna... Pojkarna hade skrattat och i och med det hade de nog "skitit i det blå skåpet " .... Ingen ska skratta åt min dotter om jag ändå kan fixa det, så nu påbörjas projektet "Hare-dräkt" hos Johnsons... Letade tyg i Jeppis igår men hittade inget tyg... men hittade en fleecefilt på Halpa Halli så den tänkte jag klippa sönder och förtrolla.... Nu återstår endast detaljen ... att man borde ju kanske kunna sy också... det tänkte jag ju inte på förrän jag kom hem med det tänkta tyget... men jag får väl göra som förr med sömnaden.... "MAMMAAA...Hjälp!"
Vi får se hur den blir.. men det kan jag garantera ...den 14 .12 stiger min dotter upp på scenen i en hardräkt ...sanna mina ord!

Det var TREVLIGT att ni kom......

Försöker leva efter devisen "Carpe Diem"...Fånga dagen...Grip ögonblicket.... Försöker allt som oftast påminna mig själv om just det. Ibland kan orden ploppa upp i huvudet och jag försöker ta in allt jag kan på just den stunden. Häromdagen stannade jag upp och åt en Tomat... jag riktigt försökte känna smaken... jag ÅT tomat.... levandes i nuet.... en promenad en stund efteråt och jag försökte bara ta in frisk luft i mina lungor, se omkring mig på den bekanta vägen som om det var första gången jag gick där.... försökte vara närvarande i min dotters prat på kvällen då alla ord om dagen ska ut på en och samma gång.... "Och dåå mamma...så.kom.... och sen..... och sen sa hon"..... " och jag tänkte att ibland far väldigt mycket info om intet då jag inte egentligen hört på.... inte levt i nuet och inte gripit ögonblicket.... ibland svarar jag jasåå... men inte hört på nästan alls... för att jag hela tiden tänkt frammåt... på nåt annat.
När jag är ut och går tänker jag på vad jag ska göra när jag kommer hem igen... då har jag ju egentligen kastat bort just den stunden och egentligen upplevt framtiden två gånger... Då jag tänkt det och när jag sen gjort det... märkligt egentligen... varför gör man så?

En stund på dagen då jag och många med mig inte lever i nuet är när man hämtar barnen från eftis... Man har haft en lång dag själv, står och väntar hon ska klä på sig... helst snabbt... försöker skynda på henne....så man kommer sig hem.... tänker på den okokta maten , disken, handla, tvätten.... Lyssnar halvhjärtat på berättelser om dagen... möter en massa andra lika trötta föräldrar i dörren... som också bara vill hem...och som tänker på precis samma sak.... mat, disk, tvätt.. Men om man tänker att barnet väntat på just mig, så att hon ska få komma hem... och jag sen kommer.... blir samma upplevelse olika för henne och för mig, en transportsträcka för mig men dagens händelse för henne... märkligt egentligen..... Tänk på det nästa gång ni hämtar barnen.... Carpe diem... fånga ögonblicket. ...

När jag var och handlade ikväll... trött och halvt stressad.... märkte jag en liten obetydlig klisterlapp på dörren på väg ut ut butiken.. det stod: " Trevligt att du kom och handlade här".... och jag tänkte Tänk att de tyckte det var trevligt att jag kom.... va gulligt... det var TREVLIGT att JAG kom till deras butik.... va roligt...! Det är förvisso ett försäljnningstrick men ändå...Jag... stressad, lite trött inte alltid så behagliga mamma.... tyckte de att det var trevligt att jag kom.... då borde man svänga om ... gå till kassan och säga... "Tack för de orden... det var TREVLIGT att jag fick komma också..."
Och jag vill passa på att säga till alla er som hittat min blogg.... och jag menar orden... "Det var trevligt att ni kom....."

Då var det måndag då igen. Lillajulhelgen har kommit och gått.



Söndagen gick i jobbetstecken.Lite jobbig dag ...och ibland saknar jag lite längre arbetsväg.. man ska ställa om fort från sjukdom och jobbigheter till glada levnadsglada Emma som möter en i dörren, som har väntat flera timmar på just mig för att leka med lego. Hade velat köra lite längre igår faktist och stannat på någon skogsväg och stigit ur och satt mig på en stubbe mitt i skogen och bara varvat ner och laddat om...

Kvällen tillbringades med familjen, lugn kväll med lite replikövingar med dottern inför hennes julfest-teater. Vi kokade en helkastrull risgrynsgröt som traditionen säger man ska göra på första adventssöndags kvällen... och visst tusan hann jag få mjölken att koka över överallt på plattan.... som vanligt. Jag har konstaterat at det är omjöligt att INTE få det att koka över. Min dotter frågade när hon kommer in i köket att "He luktar bränt".... Va ere?.... men min man är så van så han sätter sig bara ner vid bordet och äter,låter bli att fråga ....för att undvika den irriterade blicken han får tillbaka... han vet att det kokat över ....igen. Nåja... gröten var det inget fel på... blev bara lite mindre än jag tänkt..:)
Idag har jag ledig dag och jag ska på jakt efter gult tyg till Nykarlebystjärnan.... hoppas jag inte behöver köra till Jeppis för en tygbit ... vi får se... på eftermiddagen föräldramöte med Emmas lärare. Nu först ut med hunden... På återseende....

Kommer du och dansar... med mig...?

Jahaa... andra försöket då... Jag hade skrivit ett helt inlägg med djupa tankar och funderingar för nån timme sedan och sen tryckte jag på fel knapp och alltihop förvann... sen fick det va... orkade inte börja skriva igen men nu tänkte jag ta nya tag innnan läggdax.

Jag börjar med att önska er God Lillajul allihopa... I fjol på lillajul var jag bortrest så det var extra roligt iår att få fira hemma med familjen. Dagen började med den traditionella julöppningen här i stan. Hantverkaremarknad på Normens skola.... Hittade lite av varje... tyckte inte mig ha råd med allt fint jag såg men jag kom hem med en kärve åt fåglarna som vi sätter ut på julafton och så understödde jag helt enligt tradition musiklekis som sålde bakverk. Pengarna kommer till nytta kan jag intyga. Min dotter är inte med iår men har varit och de lär sig mycket där....Sen hittade jag alldeles underbara handtillverkade ljus gjorda här i Soklot av en som gör dem hemma i sitt garage.... ljus som brinner länge och inte rinner... alldeles underbara ljus, köpte två ljus till julen och lite tvålar som hon också tillverkar. Kan varmt rekommenderas om nån har julklapps idetorka. "Hildas homemade"...
De hade också risgrynsgröt som man fick äta på torget... men kön var hur lång som helt och med tanke på de hårda vindarna som varit idag var det inte värt det så jag och Emma åkte hem istället och åt något som man fick sitta inne i värmen och äta.
Sen blev det till en promenad med hunden i skogen...med hem följde lite lingonris som nu pryder min adventsljusstake. Friska vindar och riktigt skönt att vara ute... solen sken vackert en stund idag så jag passade på att tanka lite D-vitamin.
Kvällen tillbringades med familjen , hade en liten skinka i ugnen idag så den åt vi med potatis och en helt underbar sås till. Lillajultomten hade traditionsenligt lämnat något paket på trappan till min dotters glädje som hade lagt ut lite mat på trappan med julklapps önskelistan under tallriken...som vanligt var listan borta och gröten uppäten en stund senare... mycket märkligt... "The wonders of christmas"... Ännu märkligare var det att han visste att jag tycker mycket bättre om Paradis askarna ( gula boxen) i stället för den röda Alladin chokladen... hur vet han det?? Märkligt!

Såå uppdatering på gårdagskvällen.... som många kanske varit nyfiken på eftersom så många kollat min blogg idag... kan jag tänka mig. ... Ok utslaget är denna... Det var riktigt roligt! Trevlig samvaro, vi var förvisso inte det enda sällskapet på plats... En massa andra företag hade hittat till Jugendsalen igår för en stunds samvaro och god mat. Maten ...ja... den var riktigt bra ... Skinkan var så där på gränsen men fiskbordet drog upp poängen rejält så man kan ju säga att det var bra... Jag kom att tänka på då man satt och åt ... och tog obegränsat med mat och man åt sig mer än mätt att man egentligen är priviligerad att få ha det så bra... överflöd av mat... Och egentligen för bra. Det finns många familjer som kämpar för sitt dagliga bröd och så har man förmånen att få äta julbord... en massa alternativ som är ett "måste av all sill och kallrökt och knackkorv och skinka och alla möjliga rullader... och ve den som inte hittar just sin favoritmarinerade sill på julbordet.. Och sen vilken mat som går till spillo som lämnar kvar... som kanske kastas.. vilket slöseri egentligen... Nåja det borde man ju inte tänka då man ska ha trevligt men tanken slog mig ändå igår....
Underhållningen efter maten bestod i ett lokalt band som spelade helt underbara covers... "Trenchcoat"... Jätte härligt band med en alldeles härlig solist och deras låtval hade inga bottennnapp... Vi var alla upp och skakade rumppan...nog för att vi jobbar med just det dagligen också... rumppan alltså... alltså inte egen.... men andras... nåja...hmmm ni vet... Det var roligt att umgås i annat sammanhang menar jag... och jag satt där efter maten och tittade på alla och tanken slog mig hur mycket jag tycker om dem alla. Vi är ett gäng väldigt olika till sättet men alla har den egenskapen som kompetterar den andra... Jag har ett härligt gäng jobbarkompisar.
Emellanåt kom de lugna låtarna och de tycker jag inte riktig om... då kommer dansens tid och nu kommer en känslig grej till varför jag inte tycker om dem...Jag har ALDRIG blivit uppbjuden av någon EVER! Då räknar jag inte Johan för visst bjöd han upp mig när vi var ut på danser förr men så där annars... bara för en dans har aldrig någon velat dansa med mig... aldrig någonsin... allt sedan konventens tid i högstadiet har alla mina bordsgrannar blivit uppbjudna men aldrig jag.... kanske är det så att jag ínte har utseendet till det men det är synd tycker jag... jag skulle också vilja dansa någongång... och bli uppbjuden till en dans... är det för mycket begärt. Nåja... liten parentes är att det var faktist en som bjöd upp mig i slutet av kvällen men då tackade jag faktist nej.... grejen som är sorgligt med oss som lämnas kvar är att man blir en "sluskmagnet"... Alla de som fått för mycket under hatten bjuder upp de stackarna som ingen velat ha... och jag vet ej om han hållts stående hela låten ut så honom räknar jag inte heller... Jag hoppas jag får uppleva att någon bjuder upp mig någongång så jag får dansa en dans... bara en dans... med en inte överförfriskad man som bjudit upp mig för att jag ser trevlig ut... hmm kanske min morbror kan bjuda upp mig någongång... bara för en dans... jag får väl hoppas på det...
Vad är då en dans på slottet alldeles ...dötrist och tråkig... och alldeles...alldeles underbar...

Julen ...varmt välkommen till Johnsons...

Nåjaa... äntligen är ordningen återställd och stjärnan hänger i fönstret. Härligt.. Julen flyttade in till Johnsons. Har inte hunnit städa så mycket men det tar jag idag. Igår bakade jag och Emma så att vi skulle få in lite judoft i huset. Jag brukar baka en kaka i långpannan, typ mjukpepparkaka, för då får man in pepparkaksdoften i huset utan att man ska behöva baka just kakorna som är lite tidskrävande. Tänkte ge vidare receptet om ni vill baka den:

Annikas Julkaka

5 dl surmjölk
4-5 dl socker ( Jag brukar lägga bara 4 dl)
1½ tsk kanel
1½tsk nejlika
2 tsk bikarbonat
2 msk lingonsylt ( kan man lämna bort)
100 g smält smör
6-6½ dl vetemjöl

Börja med att blanda mjölet med hälften av surmjölken för att förhindra klumpar. Blanda sen alla ingredienseran och rör dem till en slät smet, som gräddas i en stor långpanna i 200 grader i 25-30 minuter. Skärkakan i rutor när den svalnat.

Den sprider en härlig juldoft i huset må jag säga... Sen hann jag med en jullimpa och så slängde jag in några julstjärnor då ugnen ändå var varm.
Och Johan var såå lycklig då han för en gångsskull hade dopp till kaffet....och en lugn och harmonisk fru.... tänk vad en ledig dag kan göra underverk.

På kvällen ringde jag min vän och jag fick prata av mig..... Om jag hade varit på Åland i helgen hade vi farit tillsammans till Jar Karlsgårdens lillajul tillställning.... åhh... tänk ändå om man hade bott där.... tippa vi hade farit.... shoppat loss.... pratat och skrattat..... Nåjaa... jag får väl nöja mig med julöppningen här i stan på lördag.
Idag ska här städas, bytas lite gardiner, handlas mat och mot kvällen julfest med jobbarkompisarna... ska bli roligt.

För ett år sedan denna helgen satt jag på Åbo svenska teater och blev alldeles betagen av musicalen Les Miserables.... och lika betagen är jag fortfarande..... Lyssna och njut!

lediga dagar

Ok.... Nu har jag jobbat några dagar så nu har jag tre härliga dagar lediga att riktigt jula till här hemma.... Jag börjar vänta så på julen så idag kommer lite ljusstakar upp. så det så.... Dagen började bra... brukar sätta mig ner efter att Emma åkt iväg till skolan med en kaffekopp och läsa tidningen... gjorde mig en smörgås... Och tog en stor tugga av ett mögligt bröd.... huvadådi... Fick min dos av peicillin idag så jag åt inte mer.... bara kaffe gick också bra.. Det är väl ett tecken på att jag borde fara och handla idag... jag tänker bara i mitt stilla sinne om Johan tog med sig av det samma till jobbet... Åhh... vad överraskad och glad han ska bli då...:) Mörka dagar har det verkligen varit dessa dagar... det har inte hunnit bli ljust alls innan det mörknat igen... man blir trött i huvudet av det i längden... borde komma snö snart. En annan grej som var lite konstigt imorse var att när jag äntligen har en dag ledig så vaknar jag samma tid jag brukar... jätte pigg... så imorse steg jag upp och stickade lite... har så roligt mönsterstickningsprojekt på gång... så jag bara tänker "bara ett varv till så slutar jag.... och sen bara ett varv till....

Igår när jag kom hem från jobbet hade jag välkomstkommite'på gården... en ponny stod vid grinden och välkommnade mig..Hur många har det?... han stod just så still och tittade precis som om han väntat på mig... lite förvånad blev jag men ändå inte... vi känner varandra... grannens ponny rymmer alltid den här tiden på året för att han helst skulle vilja in i stallet tillbaka.... Han stackarn vill heller inte vara ut.... precis som jag.... känner lite för killen som måste vara ut... Som vanligt tog jag tag i grimman och så gick vi tillbaka till hagen.... :) På återseende kan man säga...

Idag är det zonterapi på programmet och så har jag lovat min dotter att vi ska fara på cafe'idag.. vi brukar göra det ibland då jag är ledig.... vardagspärla kallar jag det.... kanske jag hinner baka också lite ..om jag tycker jag orkar sen....
vi hörs igen...

Helt vanlig...Måndag.....

Jaha så har det hunnit bli måndag igen... och min lediga helg tog slut. Det har varit så skön... Fått gjort en del men även lite egen tid och samlat krafter. Har stickat en del också men innan jul är det topphemligt så därför inga foton av dem ännu.... Igår var det ju då äntligen minusgrader och rimfrost överallt... åkanten var frusen och det var så där härligt friskt och kallt i luften. Jag börjar faktist längta efter lite kallare väder och snö.... Emma hann ta fram pulkan på rimfrosten i gräset men nu idag är det varmare igen så där står den på den gröna gräsmattan.
Börjar också vänta såå på julen... kan nästan inte hålla mig till helgen då jag får ta fram lite ljus och öka mysfaktorn i huset... Sen börjar jag också bekymra mig för isläget i vintern... vi har faktist ett helt hus som ska ut till vår ö... på isen... så nu ska vi hålla tummarna för en kall vinter sen...
Idag väntar en eftermiddag på jobbet.... alltså en helt vanlig Måndag.....

Bekväm tant!

Ledig helg och jag njuter för fullt. Det är väldigt sällsynta de lediga helgerna så när de väl infinner sig är det hur bra som helst. Emma hade sin småkusin hit idag så hon var fullt sysselsatt med honom ett tag. Så jag passade på att städa huset. Välbehövligt. Sen tog jag en lika välbehövlig länk i det lite kalla friska vädret. I torsdags var jag med en vän till Wasa teater och tittade förställningen "Hemsång" och det var riktigt bra... rekommenderas. Bra skådespelare finns det verkligen...

Nu till en annan tanke jag haft en tid....

Har tänkt en del på en liten reklam inslag för ett program som visades för ett tag sen i FST... Programmet handlade om en man i ca 50 års åldern som for till Thailand för att hitta en kvinna att vara tillsammans med... Och han prisade de thailändska kvinnorna och deras smidighet och vackra drag. Han sa direkt att de finländska kvinnorna vid 40 års ålder blir feta, fula och bekväma.... inte attraktiva alls...."Varför skulle man stanna här i Finland och få en Sur och ful kärring.... Jag blev bestört då jag lästa citatet... Hemska saker... Jag vill inte fylla 40.... Men när jag tänkt på det ett tag tänkte jag att fast det han sa var lite kontroversiellt ligger det en viss sanning i det. Man blir bekväm..... Man slutar försöka piffa upp sig... man trivs bäst hemma i mysbyxor... Och jag som älskar mina mysbyxor.....
Katerina Janouch (samlevnadsexperten i sverige) sa en gång " Kissa aldrig med öppen toalettdörr"....det är också lite för hemtamt och totalt osexigt. Den bistra sanningen att när man varit så länge tillsammans som Johan och jag har varit sedan 1995 slutar man försöka.... slutar försöka imponera på den andra....man slutar stänga dörren varje gång man kissar... så är det bara.... Jag älskar mina mysbyxor... osminkad.... stickandes i soffhörnet... och de osexiga öronpropparna i öronen och den slitna och urtvättade nattskjortan på då jag ska sova den är såå "mojju"... och han älskar mig ändå... Han älskar tanten i mig... och då har man väl hittat rätt kanske... Eller borde man sminka och klä upp sig en lördag kväll bara för att inte bli en fet och ful 40 åring vad tiden lider..... Njäää.... Jag må ha mysbyxor och sticksöm men jag är en glad tant med ett varmt hjärta och ett varmt leeende.... ... Jag Annika blir ingen annan bara för att jag klär upp mig ... "what you see is what you get".... Jag tycker at motvikten till detta är äktheten.... Jag har mysbyxor men är äkta... vad är då bättre... ?? Mera tant fasoner och äkthet åt folket tycker jag....

Dröm eller fantasi......??

En tanke som jag har gått och tänkt på en tid är denna:

När blir en dröm en fantasi?

Det finns två möjliga alternativ:

1. Det är skillda saker, en fantasi är en fantasi... inte direkt möjlig men finns i tanken
och en dröm är uppnåelig och verkligt
2. Det är samma sak...bara att man tror lite mera på drömmen.... och därför blir det verkligare och nåt uppnåeligt.


Jag hade en dröm..... som jag tappade på vägen.... då när jag hade den var det för mig en dröm något jag jobbade för att uppnå... jag visste att jag hade det inom mig att nå den. Jag levde under devisen "Allt är möjligt...med lite svett och tårar kommer jag dit..."

Efter att jag tappade den... eller slutade tro på den blev det då en fanatsi?.... så känns det... eller var det samma sak hela tiden. Kanske drömmen aldrig var min.. bara en fantasi... och alltid varit det men jag såg det inte... Hur ska man då veta när en fantasi är en fantasi eller en dröm.
Jag undrar bara var jag tappade tron på drömmen... borde gå och leta....

Fönsterna är här..... Jippii!

Vaknade till en så där härlig dag då man efter man fått iväg Emma till skolan fick lägga sig ner med tidningen och kanske hinna läsa rubrikerna innan man seglar iväg på rosa härliga sovmoln....Jag vaknade ... sent.... men det tyckte jag inte gjorde nåt alls.... Dessa härliga förmiddagar då huset är tomt och tyst, och jag får göra det jag vill älskar jag.... Städade faktist akvariet som borde ha gjorts för länge sedan så nu har Kurt och Maja nystädat.
Efter att Emma kom hem, kom även solen fram idag så då tog vi en promenad i den sällsynta solen... Det var härligt väder ute, lite kallare men frisk luft och roligt att se solen allt emellanåt.
Vår hund tror vi är lite förkyld. Han är snorig och emellanåt så stockad i sin näsa att han får problem med andningen., värre då han är lite ivrig. Han lät så konstigt idag på vår promenad så han lät som om jag hade varit ut och gått med en anka. Först lät det lite lustigt men då han lät så också ännu när vi kom hem blev jag lite orolig .. han verkade ha problem med att anads på RIKTIGT!. Så då ringde jag veterinären och frågade... Hundar kan faktist vara förkylda och att man ska vänta ut det... OM han inte har feber... då måste vi in med honom... och HUR enkelt är det att mäta...?? Emma och jag kämpade tappert men fick ge oss. Han verkar då inte så slö ej heller riktigt varm skulle jag säga så vi avvaktar.

På tal om annat så har fönstren till vår sommarstuga kommit så nu är de här i väntan på isföre.

Det var så roligt att se dem... T-fönter ville jag ha precis som i gården tidigare. Och jag är hel nöjd. Lite konstigt var det att köpa fönster till den gamla gården, kändes nästan som om faffa gick bredvid mig med tobak i munnen och sa" Hmmm... no vaar di braa di häär noo...." Känns lite som om han är med mig i det här bygget och då har vi ännu inte börjat bygga upp stugan. Min mamma frågade mig vad jag skulle göra om han började spöka i stugan sen ... men då skulle jag nog säga... "Jaha... va tycker du om stället?.... Kanske du vill ha en kaffekopp"... för jag känner redan nu att han tycker vårt projekt är roligt.

Här är lite bilder på lite inredningsdetaljer vi hittade på Kodin Terra i helgen... Blev rätt snyggt va? Hittade mitt ordspråk också... vilken lycka....

Farsdagshelgen och lite pyssel....och tankar

Sedan sist har jag varit på en intressant kurs genom jobbet; säkerhets och självförsvars kurs. Jag kände mig lite som Benjamin i videoklippet till att börja med eftersom i kursen ingick Praktiska övningar... Huvadådi... Jag brukar undvika den typen av kurser. Men nödvändigheten av praktiska övningar visade sig också tydlig i en sådan kurs... vi lärde oss hur man kommer ur grepp ganska enkelt genom små små snabba rörelser... helt enkelt genom att med små medel övverraska förövaren och ta sig avstånd och tid att kunna sticka iväg. Han visste vad han pratade om den killen som höll den kursen. Han bad en av oss deltagare en stadig man på ca 40 år höll så hårt i honom att jag tänkte..."Det där klarar han aldrig.... och så vipps var han ur greppet plus att han höll "angriparens" hand bruten lite låst och i en lite onaturlig ställning... Autch... det såg att göra lite ont på riktigt för honom... Men rolig och matnyttig kurs... kommer kanske att behöva det en vacker dag...vem vet. Jag hoppas bara då att jag kommer ihåg alla "moves" eller om jag bara piiper Hjääälp!

I helgen har vi firat Farsdag.... hade ledig lördag och familjen Johnson tillbringade dagen i Kokola ...igen.... behövde byta ett par byxor åt Johan som inte riktigt passade... Så vi gjorde det till en heldag med lite annan shopping och cafeesök. Vi besökte en helt underbarbutik där... KOdin Terra... Johan och jag funderar allvarligt att fara och camppa till den butiken, för där fanns verktyg för "honom" och en massa härliga inredningstips för "henne"... Så dit far vi absolut fler gånger. På kvällen firade vi Min pappa och jag gjorde lite pyssel till honom efter att vi kom hem från stan samma dag... Jag har bevarat en massa tidningssidor som satt fast på väggen inne i den gamla gården vi rev i somras... min pappas hemgård...Den som ska bli vår sommarstuga. Tidningarna var de flesta daterade 1889... jag gjorde ett litet collage med lite urklipp som minne..
Det som jag tyckte var lite intressant i en av annonserna var att en liten obetydlig text annonserade om båt till Amerika... avfärd från Stockholm 1889.... En tanke slog mig plötsligt...: Tänk vad liten annons för ett STOORT beslut för en människa eller en hel familj..Och att sitta på en liten båt över hela atlanten... med alla faror bara det innebar, stormar, sjukdom, lite mat... och sen ändå valde en människa att ändå komma till det förlovade landet.. Var det såå dåligt ställt här i Norden då man ansåg sig få det bättre där... och fick dom det egentligen... Det har sysselsatt mina tankar sedan jag läste annonsen. Säkert såg någon annonsen och ett fullt skepp avseglade detta datum som annonserats.... Jag undrade vad som hände dem?.
Det här blev resultatet av mitt pysslande......Vad tycks??.....

Söndagen gick i jobbets tecken och kvällen bjöds vi på alldeles underbar god mat hos svärföräldrarna. Trevligt med en Fars-dag egentligen... Nu väntar en ny arbetsvecka.....

Guldkant på den grå vardagen

Idag gjorde jag nåt hemskt... Jag hämtade min dotter för sent.... och tårarna som rann var inte roliga att bemöta...
Jag jobbade förmiddagen, fick ett samtal av en äldre tant som jag brukar titta till lite nu och då, hon behövde nån som kom in en liten stund... Jag räknade ut att om jag sitter exakt 20 minuter efter jobbet skulle jag hinna hämta Emma från redskapsjumppan lagom i tid innan kursen slutar. Sen gjorde jag misstaget att besöka tanten som var så glad att få prata och jag som hade begränsad tid... Jag tittade stressat på klockan flera gånger och jag var på väg ut genom dörren då hon ännu måste berätta nåt.. Jag slapp därifrån och klockan var på pricken den tiden Emma slutar...jag hoppades i mitt stilla sinne att hennes kurs skulle dra ut nån minut som den alltids annars gör men ICKE!... När jag körde in på gården såg jag inte till några andra mammor eller pappor....oroande tanke..... jag sprang sista biten in och där stod Emma med sin ledare för jumppan och grät.. Hon trodde jag hade glömt henne. Jag var 5-6 minuter för sent men det spelade inte så stor roll för Emma... Det som spelade roll var att jag var för SEN PUNKT! JAg var inte där då alla andra hämtade sina barn... Och med våra tider hos oss, jag för till taxi faffa hämtar, faffa skjutsar ... jag hämtar ...eller så hämtar Johan... Vi går alltid igenom nästa dag på kvällen innnan så att hon ska veta vad som gäller just den dag... För alla dagar ser olika ut... Och nu trodde hon att jag hade glömt hämta henne... Blicken jag fick var en blandning av lättnad över att jag kom men även en gnutta besvikelse på mig. Jag kramade om henne och sa Förlåt...
Nästa gång är jag i tid....

På kvällen när vi kom hem var Johan redan hem och när vi skulle börja med kvällsmaten föreslog Johan vi skulle "skita" i det.... och fara till Jeppis...till simhallen och kanske fara ut och äta på restaurang alla tillsammans.. Och det min vän är det bästa när man tröttnar lite på vardagen... Gör nåt lite speciellt en helt vanlig sketen onsdag kväll tillsammans...
Så bokslutet för denna dag är en vardagspärla... Vi var tillsammans och hade roligt i simhallen... och sen åt vi gott på Sesam restaurang inne i Jeppis.. Dagen fick en guldkant bara för att vi inte gjorde som vi alltid brukar... Vi reste inte långt men vi tankade värdefull familjetid... och så den detaljen att vi inte behövde diska efter oss... och det var ju också bra... "Mer vardagspärlor åt folket" tycker jag.....

"Snopp-Tröjan"

Har haft en alldeles underbart ledig helg.... och vad som varit ännu bättre än jag kunnat önska är att det var såå härligt grått och trist väder. Jag älskar gråa och lite duggregninga dagar... för då får jag var inne... myslampor på och upp i soffan med min sticksöm eller en bra bok... Vi var bara tillsammans hela familjen, pratade och umgicks. Välbehövligt för hjärta och själ som man brukar säga.

Varit ledig ännu denna måndag och idag har jag haft en tjej-dag med min mamma i Kockola... på shopping.. Kom hem med mera än jag tänkte...men å andra sidan tänkte jag ju det också.. :) Lite kläder åt min man och dotter och nån tröja åt mig... roligt att fara med mamma på stan... Vi har så roligt när det är bara hon och jag. Vi pratar...skrattar...och provar kläder... sen är det tradition att när vi söker matställe så söker i efter det stället där vi får det mest "flottigaste"maten..... och då menar jag fett som nästan rinner... i dag provade vi på en Mega burger på Hesburger... "normalstor Mega-burger" och den var ENORM size.. så vi tänkte att nästa gång ska vi prova på PLUS storlek av Mega burgern.... bara för att se om vi orkar den... Vi var såå mätta när vi ätit färdigt så vi tog kaffe och en ostkaksbit till efterrät... det bara måste man ju om man bara tagit en "normal stor burgare... Det är väl vår humor för att protestera mot bantning och diet former av alla slag... för ett ögonblick bara.

Jag köpte en tröja åt Emma som jag trodde hon skulle tycka om och den ser väl helt gullig och oskyldig ut eller hur.....

Åhneej... det ska ni inte tro... Det blev jag varse när jag kom hem... Hon tittade på den och sa att "Hmmm nåjaa.... Det är ju en Snopp-tröja"..... Jag bara gapade... "ATT VA??
"Jaa... det ser ju ut som en snopp på bilden... "Ja kan noo haa an, men om naan märker att he e en snopp ... tå haar ja an ALDER meir!......
Jag bara tittade på min dotter... Vart är världen på väg egentligen.. Hon har då aldrig pratat såå... Kanske hemundervisning inte vore så dumt ändå...:)
Så nu kallar vi alla tröjan för "Snopptröjan"... och alla hos Johnsons vet vilken det är...

Flyttade om lite i min garberob ikväll och vi satte in hyllor i ett skåp där det varit en klädstång... så vi hade ut allt ur skåpet.. och innan jag hann börja med att ordna allt tillbaka så mötte jag denna syn när jag kom tillbaka....

Hon gör sina läxor i skåpet... och hon tyckte vi kunde sätta kläderna nån annanstans för det här var den bästa platsen hon gjort läxorna på ...EVER...! Sitter i skåpet och gör läxan ...i sin nya "snopp--tröja".... det är MIN dotter det... *ler*....

Till farfar.....

Till Johnsons familj kommer inget skelett, drakulatänder eller pumppalycktor.... jag är allergisk mot den ökande populariteten av den sortens firande då man helst ska ha halloween fest... ju mer sceary dessto bättre..... Det är inte det den här helgen handlar om.... Den här helgen handlar om eftertanke... och en stilla tanke på dem som varit här med oss... som betytt nåt för nån. Det är tradition hos oss att efter mörkrets inbrott far alla till gravgården...obligatorisk närvaro! Och det är MAGISKT! Ljus överallt... som om man skulle gå en ljusgata när man går fram efter gången där. Och man bara känner... Omtanke och kärlek och en stunds på minnelse av nära och kära. Såna som varit här en tid och sedan lämnat oss. Efter att Johan och min dotter satt sig i bilen dröjde jag kvar på gravgården ...i mörkret och bara tittade... blev alldeles varm om hjärtat av detta mäktiga eldhav.... Så nära magiskt man kan komma....
På allhelgona söndagen är det, tycker jag, förbjudet att vara alltför aktiv... kanske egoistikskt motiv men jag tycker man kan gott nog hålla sig stilla den dagen. Jag var ledig och efter en sovmorgon... lång frukost... långt läsande av tidningen... for vi alla till gravgården i Jeppo för att tända ljuset på min farfars grav... Erik. Han var min bästa vän när jag växte upp. Bodde i huset alldeles bredvid oss och han var liksom alltid där för oss syskon och jag tyckte såå om honom... Satte ett ljus på hans grav idag och han är mig i tankarna lite nu och då... speciellt denna söndag tänker jag alltid lite mera på honom..Han dog på -90 och jag var 12 år då han dog i cancer. Uppplever det lite synd att han inte hann uppleva min man och min dotter... han hade tyckt om min Johan.. det är jag säker på.. Men jag tror liksom att han ändå följt med mig på nåt sätt där uppifrån.

En lite rolig fantasi jag har om Allhelgona är att jag alltid fantiserat att de har fest i Himlen då... de är uppklädda, stående bord... ljus på borden.. buffe'både med förrätt ch huvudrätt..kanske sallad och fiskbord först och sen både kött och fiskalternativ... och underbart god efterrätt kanske ostkaka eller tårta av något slag... Och det är "Ät så mycket du orkar...och lite till". OCh alltid när vi kör till gravgården sitter vi alla och funderar ut vad de har för mat och vad de har på sig... vi trodde på oxkött till huvudrätten och kanske glass till efterrätt. Vad de än åt hoppas jag de blev mätta...

Min Farfar hade sin söndagskostym som jag minns... vattenkammat hår... ett leende på läpparna... pratade glatt med andra vid bordet... tog rejält med kött och sås... sen liite efterrät och sen gick han ut leende med en tobak i munnen... alltså en riktigt rolig kväll.... Det hoppas jag i alla fall... Hoppas du hade roligt Faffa... Häls åt fammo......och mommo och moffa om du ser dem där i vimlet :) Saknar dig.....

Drömmar... om nya disktrasor...

Jahaa har tänkt uppdatera min blogg hela dagen... en massa tankar jag kunnat skriva om har snurrat i huvudet flera gånger idag och jag har hela tiden tänkt, bara jag har lagat mat och disken så dåå.... sen tänkte jag; bara jag hjälpt Emma med läxan så dåå.... sen tittade jag lite tv, drack kaffe, umgicks med min familj och nu är huset äntligen tyst och jag har all möjlighet att skriva... men då är det också tyst och tomt i skallen.... Alla tankarna är nästan puts väck... Och jag som hade så fina tankar att dela med mig av idag... Nåja ni får föreställa er....

Har ni märkt att jag förnyat mig lite.. bakgrund och sånt... Kör på Paris temat en tid... så att jag inte förlorar drömmen om resan dit...
Försöker utforska mina möjligheter med bloggen men det går trögt.. Försöker komma underfund med en massa tillägg man kan ha.. men som jag inte ens vet vad det betyder... vad är t.ex. en gadget... Hur ska jag kunna veta om jag vill ha det om jag inte vet vad jag ska göra med en sån... dilemma dilemma... sen har jag inte tiden att sitta och ta reda på vad en gadget är så då hoppar jag över den frågan... Nåja... kanske med tiden blir min blogg riktigt "inne" vad tiden lider.... :)

Känner mig lite otillräcklig just nu, borde var på en massa ställen och det enda stället jag är hela tiden (känns det som ) är på jobbet. Sen räcker inte mitt tålamod riktigt hela dagen så när jag kommer hem exploderar jag för minsta lilla irritationsmoment... nåja... som tur är känner de mig ganska väl och låter mig vara ifred tills det går över.. Alltid när jag tycker att varje dag ser likadana ut börjar jag få mera drömmar att göra saker, resa, fara på teater... typ Hair på Stockholms stadsteater... Såg att Alexander Lycke ska spela en roll där... och han är min stora favorit just nu.. så den vore rolig att se, jag har lust att sätta mig på bussen och åka till Åland en sväng och prata av mig och bada bastu, har lust att fara till ... Jaa fast Oslo... Tittade ett program därifrån för en tid senan... och det såg ju ..trevligt ut där också så varför inte??.... Det är alltid så när höstens tristess och vardag blir alltför överhängande är det en liten fågel i mig som vill prova på nått nytt.... men jag får väl nöja mig med att "take a walk on the wild side "och försöka mig på att köpa en ny sort disktrasor eller en annan kaffe sort än jag brukar... Hmm... det ska bli såå spännande....
Nåja nya tag i morgon... en dag som ser nästan lika ut som idag... med den fina touchen att jag ska prova nya disktrasor... kan inte bärga mig.... Och föreställningen i Stockholm börjar kl 19 samma kväll... Vad är då en teaterkväll i Stockholm mot den nya upplevelsen av nya disktrasor.....suck... if only?

Vi kan fara å reis... ti "Kackudunttin"

Jobbat.. idag igen... Så inte så mycket att prata om det... Har egentligen inget emot morgonskiften i detta nu... Då får jag vara ledig kvällarna istället....och idag ver just en sån där skööön kväll när man hade inget program alls. Efter att jag hämtat min dotter från eftis tog vi en sväng till husbygget där Johan jobbar för tillfället. Det är så roligt att se honom jobba just så som han vill jobba... han är tillfälligt tjänsteledig från sitt jobb och jobbar med sin morbror som har egen byggfirma. Arbetet omväxlande och roligt. Han ser fram emot varje dag och pratar så glatt om jobbet att det är riktigt roligt att se honom i sitt esse.
Själv har jag på känn att jag kommer att fastna kvar på mitt jobb tills min förtidspensionering vid 56 då min rygg är slut och jag står i kö för min andra höftoperation... Så säger åtminstone Johan ibland... "Men då ska vi börja resa" svarar jag honom.... och han i sin tur säger att vi "kan fara och camppa till "Kakkudunttin".... ett skogsskifte i närheten. Vi har liksom haft detta samtal många gånger.... :)

Nåja... jag kom från ämnet.... Efter en snabbt ihopsvängd kvällsmat fick jag då äntligen lägga mig ner och vila... Verkar behövas efter varje dag på jobbet tycker jag.... och jag somnade... tungt en liten stund. Ibland behövs det för att man ska komma igen.. Sen var jag lite förutseende och for och handlade mat redan ikväll inför helgen så att jag inte skulle behöva fara i morgon fredag då det är folkrusch. En stoor kopp "fransk rostat" kaffe vid öppna spisen och kvällen var komplett. Började sticka ett par mönsterstickade strumpor ikväll och det var såå roligt att se mönstret växa fram... då brukar jag nästan aldrig ta kväll... fortsätter imorgon. Jobb imorgon.... igen ..suck! Det tar för mycket av min fritid...brukar jag tycka..:)

Jag ska till Paris... någongång....

I går kväll satt jag och surfade lite på nätetBästa uppfinningen i världen det där Google Earth.... och PLÖTSLIGT fick jag en uppenbarelse....... PARIS! Jag vill till Paris... Jag vill JÄTTE-mycket till Paris. Har aldrig haft någon önskan om det tidigare men det kom till mig plötsligt och med en känsla att det bara MÅSTE jag göra... Jag måste till PARIS... Jag vill se Eiffeltornet...Notre Dam... vandra på gatorna i Paris... kolla byggnaderna, människorna, lyssna på språket...sitta på nån av de många uteserveringarna ..dricka "fransk rostat kaffe"... köpa mega långa baguetter...köpa en svart basker att sätta på huvudet lite snett... Mest av allt vill jag se Eiffeltornet... Om jag aldrig vågar fara upp i det men jag vill fara dit och stå vid foten av Eiffeltornet... Jag vill till Paris. Och plötsligt slog mig en tanke... När jag fyller 40 år då ska jag till Paris.. Och så var det bestämt. !

Min allra bästa vän var till oss ikväll och jag sa att när hon och jag fyller 40 år far vi till Paris... och jag har bästa vännen i VÄRLDEN... för hon sa bara... "He gör vi"! Så var he å bestämt! Sen behövde vi inte prata om det mera... Min vän som är mig närmast än nån annan är för tillfället hem från Åland och vi hade en såå trevlig kväll tillsammans... åt ... drack "fransk rostat kaffe" och Pratade... och skrattade... sa jag pratade??... Och man ville inte att klockan skulle gå... men det gjorde den och barnen blev trötta och vi avslutade kvällen. Våra möten blir kort och intensiva men ack så fyllda av koncentrerad innehåll.... vi värdesätter varje minut tillsammans. Hon berikar mitt liv.

Nu ska jag lägga mig... trött och lycklig... Paris var det ja... jaja...Då var det bestämt!

Härliga lördag

Har varit borta från bloggen ett tag.... Jag kan väl kalla det en tredjedel skrivtorka, en tredjedel annat att fundera på, och en tredjedel "förbannad och ledsen" på saker som man inte kan hänga ut här. Det är verkligen en sak som har upptagit min tankeverksamhet ett tag, jag har många tankar jag ville skriva om, men man kan inte hänga ut vad eller vem som helst... så då är det bäst att vara tyst. Sen har jag också känslan av att jag inte tycker att jag har nåt riktigt intressant och spännande liv.... i andras ögon... och att jag sållar bort mycket jag tänkt skriva med tanken att ...."vem bryr sig egentligen..?"
Det var början på oktober jag skrev sist och det är ganska länge sedan. Hösten har blivit mera"höstig" och vintern närmar sig. Har hunnit fylla 33 år och känns fint att få vara medelpunkten en dag i året ialla fall. Fick verkligen "kärlek och Omtanke ...OCH Lugn och ro... Tänkte önska mig det samma till Jul. Men då önskar jag mig också Gemenskap.

Jobbat hela helgen så nu är jag två dagar ledigt.... Så då bestämde jag mig för att idag är det lördag och imorgon är det Söndag... På det viset behöver jag inte göra nåt viktigt eftersom det är ledig helg..! Därför satte jag mig imorse med en STOOR kaffekopp och läste tidningen länge... la mig ner under täcket igen och sov till 10.... Hur skönt som helst! Dagen spenderades sedan med matinköp och lite fixande... Kvällen var jag och Johan på föräldraföreningens möte på Emmas skola.. Ett sånt där möte man "helst skulle undvika men man är för snäll att fullkomligt strunta i det"-möte..... Jag kan ställa upp på det mesta men jag är livrädd för..."Serverings-gruppen".... De som trodde världen var en säker plats...Åhh nej... det finns sådana grupper som serveringsgruppen som man kanske sugs in i ... Jag blir nervös bara ca fem sex personer kommer hem till oss ... och kommer det nera än 20 och JAG ska vara ansvarig får jag börja andas i paperspåse... för att jag hyperventilerar... Mina nerver klarar inte det.. På sant. Jag förstår inget av sånt av mig själv... nåt går alltid fel. Men är man kvinna så förväntas man gilla hålla på med sånt tillställning och kaffekokande och bullaställande.. Jag skulle säkert ha ställt koppar... socker, mjölk och kanske bulla...men glömt kaffet..! Jag hade velat vara med i bygggruppen med min man men där skulle bara män platsa kan jag tänka mig.Är det inte konstigt så säg..... så jag får väl snällt ställa mig i serveringsgruppen med mina papperspåsar. Huvadådi.... för könsbyte blir väl för krångligt... fast tanken slagit mig.

Min mamma och Pappa ringde ikväll och ville ha med Emma till simhallen ikväll så hon hade haft såå roligt....Passade bra så behövdes ingen barnvakt så länge mötet pågick De är bara BÄST!

Känner mig inte riktigt 100% idag... Har ont i kroppen och jätte värk i nacke och axlar... Emma snorar också så vi får väl förkylningen hela bunten.....great! Imorgon...Söndag var det då ja...jajamen...!