Summa sidvisningar

måndag 16 september 2013

Helgen i Helsingfors



Hemkommen från en helg i Helsingfors. Vi fick vara med på Johans kusin Andreas bröllop. Bröllop är fina tycker jag. Det var ett vackert brudpar, mysig liten stenkyrka, bra ordnat och en riktigt rolig fest. Vi var bjudna hela familjen och det var ju roligt för Emma som fick komma med denna gång.Hela bröllopet gick på finska så mot slutet av kvällen och efter måltidsdrycken  var jag jätte bra på finska... så bra finska visste jag inte ens att jag kunde..... ;) Men jag pratade finska flytande... tänka sig... ;)

Vi övernattade på ett Hotell i Dickursby, riktigt bra hotell och nu måndag morgon här hemma tycker man ju faktist att någon kunde komma hem till en och ställa fram en likadan frukost.... med lika många alternativ och gott kaffe.... sen få lova att lämna allt porslin på bordet och faktist skiita i disken. men nej nej,... tillbaka till verkligheten... Det är riktigt bra att fara bort emellan... se nåt annat... vidga vyerna och sen konstatera som alltid att man trivs bäst hemma... lika som att man faktist passar bäst hemma också...  Om man sätter mig brevid en Helsingfors tjej... i tyyp samma ålder så kan jag nog försäkra er om att det syns men som är från landet. Jag passar kanske inte riktigt in där med mina röda studsiga skor, jeans och favortitröjan.... bredvid en Hesare... med smala svarta jeans .. lika smal i midjan som jag är runt låret... svarta höga klackskor.. till vardags... och en vit skjorta... och sminkad. Men nåjaa.... jag tänkte om man ler stort så upptäcker ingen att jag är lite slamsigt klädd... bara att jag är väldigt glad. :)

På hemvägen stannade vi till på IKEA i Tammerfors och skulle ju inte ha nåt skillt... vi skulle bara titta... som sagt.... Ut kommer vi med en byrå till villan och två hyllor ....+ lite annat smått och gott som vi tyckte att vi behövde. Rymdes i bilen precis... och då snackar vi precis.... Puhh.. va tur.

Så idag är vi tillbaka till verkligheten.... suck.... hade varit roligt att vara nån dag till... hade varit roligt att besöka Heureka i Dickursby, eftersom det låg alldeles nära hotellet och kanske ha tagit tåget in till Hesa och gå på stan och framför allt bokhandlarna där.... men nåjaaa... det blir en annan gång.

Denna vecka väntar lite jobb... men också lite skola i Vasa i slutet av veckan... och tills dess ska ett större jobb vara klart och jag har det faktist halvvägs men har ännu mycket kvar att skriva... så det är som de säger...  sent ska syndarn vakna. Det blir till att sitta kvällarna med det denna vecka men ingen omöjlighet....  Jag måste faktist säga att trots arbeten och sånt så har jag faktist fått lite mersmak för skola... hmmm.... kanske jag nån gång går utbildningen i ledarskap.... hmm.... vem vet...tanken finns faktist.


Och jaa  jag tänkte visa min nya frisyr.... svart och blått.... Njäää..... modet svek mig i sista stund och så tyckte inte min frisör att det var så bra ide ..... att det inte riktigt passade med min still.,... hmmm... undras vad hon tänkte på då....





torsdag 12 september 2013

Jag var inte ens orolig......

Jaja... så var helgen här snart då vi ska på bröllop ner till Helsingfors. Johans kusin ska gifta sig och vi är bjudna hela familjen. Vi ska passa på att semestra lite på samma gång eftersom vi inte gjorde en endaste liten utflykt med Emma i sommar så ville hon sååå gärna sova på hotell.... så sagt och gjort.. vi ska sova helgen på hotell... i Landets huvudstad.

När det kommer till stunden man får bröllopsinbjudan fungerar månget kvinnfolk så här: De börjar redan fundera ... ståendes med inbjudningskortet i handen och nyssöppnat.... " Vad ska man då ha på sig"..... Och man MÅSTE ju för allt i världen ha nåt nytt... för må förbannelse och död komma över den kvinna som VÅGAR inträda lokalen i en klänning man haft på en fest tidigare... med samma släkte.... det är etikettsbrott av den värsta graden.... sånt bara händer inte. Och man börjar leta efter klänning redan tre månader innan själva bröllopet.... för annars hinner man inte... rubbet ska vara färdigt fixat och klart SENAST två månader innan bröllopet...

.... MEN nu är ju jag inte som alla andra barn....Jag står med kortet i hande och tänker först på att jag borde minnas fråga ledig från jobbet den helgen då... och många gånger blir det ju så då  som min mor många gånger faktist suckat över....  " To e alltid uut i sista minutin to..... " och jag vet att min mor många gånger rivit sitt hår över just det faktum..... och visst har hon rätt... jag vet om ett datum... en deadline... ett klockslag... lever som vanligt ända fram ... till dagen innan.. och ibland timmarna innan... och då sätter jag igång med en sån fart att dess like inte setts.. och sen klarar jag deadlinen precis.... saker postas den dagen det ska postas... arbeten är inlämnade den dagen det ska vara in... jag står redo och klar som bröllopsgäst när klockorna klämtar och brudaparet träder in.... men jag tar ingen stress innan... har alltid tyckt det varit slöseri med tid.... jag hinner.

De flesta av mina ansökningar till det ena och det andra har åkt in på rätta dagen... inte förr.... men räknas ändå lika viktig som den som kom in två veckor innan.  Min mamma har många gånger nämnt den gången jag sökte Nordjobb när jag var 18-19 år.... Velade länge fram och tillbaka... ska jag ... ska jag inte.... samma dag jag visste brevet måste på posten bestämde jag mig plötsligt och hastigt skrev ner en ansökan... sprang till posten... 15 minuter innan postbilen hämtade upp posten från postkontoret.... nån dag senare ringde de från Stockholm och erbjöd mig jobb en sommar på Lidingö.... och mamma kunde ingentingannat än småleende skaka på huvudet... " Hon gjorde det igen.... flickan min"......  hon hann.....
När jag gifte mig hade jag inga skor till min klänning förrän två dagar innan.... då jag av en händelse gick om en skohylla i en butik och jag visste med ens att det är DE DÄR jag ska ha... hann inte ens vara orolig.

För nån vecka sedan skickade jag in en annan ansökan .... som jag plötsligt kom på att jag skulle söka, skrev ner ansökan kopierade papper... skickade Johan till posten med det 15 miuter innan postbilen skulle komma....  När de frågade om han ville ha första eller andra klass sa han inövat att det kvittar vilket... bara brevet är framme måndag... Första klass då konstaterade kassatanten... när han lämnade posten svängde postbilen in.. jag hann även denne gång. Kanske jag jobbar bäst under stress.

Nåja... tillbaka till bröllopsklänningen. Jag tänkte för nån vecka sedan redan att nu tar jag en dag i vasa och riktigt går ochköper mig en genomtänkt klänning... i tid för en gångs skull.... men noupp.. jag kom hem med ett paket strumpor. Jag beslöt mig för att "etikettsbrotta" och ta den klänningen jag redan har och som jag trivdes i... faktist struntade i vad andra tyckte ... fast jag haft den på ett bröllop tidigare... Jag skulle gå dit i den.. och bara ha roligt.. och så skulle de få tycka vad de ville... jag hade inte råd eller tid att söka efter en annan....

Johan var hem en sväng häromdagen och sa i förbifarten att han skulle köra iväg och lämna tillbaka en maskin han hyrt med jobbet.... till Jeppis... och jag kom bara på att fråga : " Får jag komma med så kan jag köpa strumpbyxor till mig och Emma.... ( strumpbyxor råkar jag tycka är Guds straff till människan... jag tycker sååå inte om dem... sega och går sönder.) .... såå sagt och gjort.. jag hoppade i bilen och åkte med. Jag fick följa med på villkoret att jag inte skulle vara länge... han skulle barara lämna in maskinen och så hämtar han mig. Jepp.. ingen fara .. Hur länge tar det ändå att köpa strupnbyxor... ??... så jag stiger av vid Lindex... går in.. går om en hylla där jag ser en riktig "Annika" klänning.... svart med vita småprickar.. och genast jag ser den känner jag instinktivt... DÄR  är bröllopsklänningen... hittar min nummer.... Tar den... fortsätter till strumpbyxorna och tar två pack... en åt mig och en åt Emma.  Johan ringer när jag är i kassan och jag säger.. !" Jag är färdig... jag ska bara betala..... Betalar och så sätter jag mig i bilen. Johan frågar om jag hittade det jag skulle ha... och jag säger.. "jepp.. jag hittade strumpbyxor och klänning...
 " Har du köpt oprovad klänning till bröllopet utbrister  JOhan förvånat...... Jepp säger jag... NU hittade jag bröllopsklänningen tre dagar innan bröllopet.... och jag var inte ens orolig.... ;) Johan skakar  lättroad på huvudet.. "Det ska minsann vara du till att hitta klänningen nån dag innan.... och inte ens haft panik över det... "

Såå jag hann innan fredag med en dags marginal... ochjag hann inte ens bli orolig.... det brukar lösa sig,  på nått konstig sätt löser det sig alltid. :)

söndag 8 september 2013

Förändringens vindar.....




Dagens bästa i dagens ÖT enligt mig..... den är sååå på pricken vad jag känner ibland... för det mesta faktist... jaaa varje dag faktist... jaaa och ibland flera gånger per dag.....
Jag tror jag har en liten livskris... eller... njaaa... jag känner förändringens vindar blåsa och faktist tänkte jag följa med dennegång. .... har lite på gång.... för jag känner mig som Helge mest hela tiden nu... irritationen ska ut... Och det är mycket det... jag är irriterad på allt hädanefter...jag behöver förändring... allt från att kanske möblera om... tapetsera om.... flytta en av mina Hoyor från ett bord till ett annat. Jag har en massa planer i huvudet som jag bara känner att wow... det där borde jag också prova på.... träffa nytt folk... våga jobba med nåt annat... Jag tramppar vatten i distressen....

 Så mina förändringar nyligen är att min Hoya Kerii numera bor i söderfönstret .... jag har plockat om lite hyllor i köket.... jag ska till frissan imorgon och färga håret.... hmmm... becksvart hade jag tänkt mig.... med en lila rand i vänster sida....och blå  pannluggg..... sååå inne just nu har jag hört....

 Jag har en önskan om att göra det jag brukar men på ett annat sätt än annars... tänkte kanske borsta tänderna före jag sätter pyjamasen på nån dag....Köra till jobbet efter kvarnvägen istället för genom stan...  Tänkte göra... jaa.... kanske italiensk mat bara för att jag aldrig prövat.... kanske köpa tobak och börja röka......kanske anmäla mig till en kurs i bugg ... ensam bara för att lära mig dansa..... Gå en  språkkurs i ... jaaa.. spanska eller Serbokratiska.... vore användbart...... eller våga börja jobba med nåt helt annat.. hade varit roligt att vara prao med sopbilen en vecka.... kanske jag ska ta fast Nygårds sopbil nästa torsdag och fråga.... Tänk vilket lätt jobb egentligen... köra av och an och tömma soptunnor.. hur svårt kan det vara..???

Jag vet inte varifrån denna kris kommer ifrån... men den är jätte stark... kanske jag har en inneboende önskan inom mig att inte förvandlas tillen liten grå mus.... mitt i alltet och sluta mina dagar bitter på allt jag inte vågat prova.... jag vill kanske sticka ut litegran... synas... inte bara vara en i  mmängden.... eller så hör den till åldern... har min 35 års dag på kommande så ålderskrisen börjar väl. .Hmmm få se vad jag hitar på... men nu först då... frissan.... så börjar vi där och så handlar jag tobak på väg hem..... ;)


måndag 2 september 2013

Villaavslutning... Tack och på Återseende!






Så var det då officiellt slut med villalivet.... suck.... men oåterkalleligt har vi sommaren bakom oss. Jag jobbade lördag morgon men åkte direkt ut efteråt till vår älskade sommarö.... Johan hämtade från andra sjön mig och mina föräldrar som även de kom för att fira avslutningen med oss. Det var roligt att de kom med.

 Vi firade med bastu, några faklor.... inga raketer pga. förbudet... till vår hunds stora glädje och vår dotters besvikelse. Vi åt svärmors marinerade kött, gravad lax, rökt sik, potatis och jätte god sallad.  Vi pratade, skrattade och åt.









Vi hade en rolig avslutning på en underbar sommar..... Och vädret var ju alldeles perfekt... vindstilla framför allt.  Men hösten börjar komma... vädret kallare och när det blir mörkt på villan så blir det MÖRKT... även för en Jeppobo... När man släkte ut ljusen så kvittade det om man hade fast ögonlocken eller inte... just the same.... Så egentligen är det helt ok att börja vara hemma igen.... på nåt sätt också skönt att få bo på ETT ställe och inte packa hela tiden...  Så på söndag packade vi ihop och lämnade huset.... med ännu en sista blick in för att tacka huset för en underbar sommar och på återseende nästa vår.