Summa sidvisningar

onsdag 22 februari 2012

Ok... Semesterresan närmar sig och jag väntar ännu på res-paniken som har för vana att infinna sig nån dag innan man åker. Jag tycker verkligen inte om att packa och resa... sedan jag väl är där har jag det roligt men dagarna innan jag kommer iväg har jag en klump i magen... och dagen innan man åker är ABSOLUT värst...
Jonas Gardell uttrycker det så bra... att han hatar att resa...tvi tvi tvi... att han hatar att lämna sitt sammanhang att dagarna före han åker springer han runt i lägenheten och säger mantrat "Jag hatar att rasa... jag hatar att resa..". .
Det gör jag också... jag hatar att ställa mig på resa men jag vill ändå uppleva så länge jag lever och är frisk... den ekvationen går inte riktigt ihop... men jag tvingar mig att fara ändå... för att inte "bara vara en liten lort" som Skorpan uttrycker sig i Bröderna Lejonhjärta"....
Ok... liite nervositet har jag ändå men faktist inte det väärsta. Jag är såå inriktad på att förhindra sjukdom hos alla inblandade att hela min energi har gått åt till det... tvätta händerna... snyt dig i NÄSDUK... Bli inte sjuk för bövelen. Jag deklarerade kort till familjen i måndags att det är nu officiellt FÖRBJUDET att bli sjuk denna vecka, ok... snor och lite hosta tillåtet men ingen feber och absolut ingen magsjuka! Kommer vi oss inte iväg nu har vi inte råd på läääänge än att åka någonstans så nu gäller det.Jag hade räknat med att om nån blir sjuk så blir det vi... men igår pratade jag med mamma och hon hade inte mått så bra tidigare i veckan... Jaa jyst så.... Mamma ska med om jag så ska bära henne med på planet. Hon mådde bättre nu så faran över men med privat sjukskötare som jag är så kommer ALLA med oavsett krämppa nu!
Jag är ändå liite förvånad på mig själv... jag är inte så nervös att jag mår illa... jag sover gott på nätterna och springer inte runt och yrar såå mycket. Kanske jag plötsligt blivit äldre och mognare... ;) Jag ser på sant fram emot att komma bort lite.... få äta ute och inte ta hand om disken, inga tider att passa och värmen och solen. Vi provpackade igår och jag fyllde lätt en hel väska med mina kläder.... sedan återstod en liten väska till Johan och Emma.... och det tycker jag inte är för mycket begärt att de delar på den... hur mycket måste de ha med egentligen... man måste ju lämna hem nåt om det inte ryms med... :) Idag ska hemapoteket införskaffas... min mamma kallade mig "det vandrande förstahjälp-skåpet"... så måste väl leva upp till ryktet.....

Var till Kockola i måndags och handlade simdräckt... expediten som hjälpte mig var hjälpsam så till tusen och hon plocklade fram en bikini som var starkt cherise rosa och svart...jag brukar inte välja såå starka färger sa jag men hon hävdade att färgerna passade mig alldeles utmärkt.... ok... vid närmare eftertanke kanske inte så dumt men jag tyckte verkligen att jag blev en aning "bar i bringon"... den var såå låg och urringad att jag inte riktigt kände mig bekväm... Jag såg mig inte direkt springa på stranden som Baywatch girls ... med den bikinin... hade nog behövt stanna och lyfta in dem igen då..:)



men jag valde en helt annan sist och slutligen... en lite mera hög modell med topp.. och byxor...och lite mera dämpad färgsättning.. i ljusblå och lila. .Med den rosa hade jag känslan av att jag egentligen var naken... och "Allt syns när man är naken " ...

måndag 20 februari 2012

Annons Hör upp alla 80 +

Hör upp pensionärer!

Är du en av dem som fått pensionen... njutit några år men känner Er ännu inte klara med att ha en uppgift i livet. Ett arbete att gå till. Även ett arbete där långsamheten är en tillgång inte en begränsning. Då har vi nått för dig!

Vi nyanställer nu mera pensionärer till vårt företag "Vägpropparna".

Är du över 80 +, långsam och har dålig reaktionsförmåga söker vi just DIG!
Ett plus är om du har permanentat grått hår och egenhändigt stickad basker. Inget måste eftersom vi även tillhandahåller några i färgerna rött och lila om man behöver låna.
Din uppgift är att köra en sträcka, den utvalda för dagen av din förman, köra så långsamt du bara kan, om kö bildas är det ett tecken på gott gjort arbete. Du kör sträckan fram och tillbaka, gärna håller vi oss till de stora vägarna med mycken trafik, ett plus om man hinner två gånger samma dag, men inget måste.
Vår slogan är ju " Kör långsamt--- vi har hela dagen på oss".

Matkuponger tillhandahålls och hämtas härifrån, dessa är till matställen där de mest stressade äter som Mac Donalds etc..., ta lång tid på dig i kassan och ändra dig gärna efter fullgjord beställning.

Till körningen då: Blinka gärna länge före en korsning ... och ändra dig gärna just innan korsningen, det är mänskligt att få tänka om. Att känna igen andras körstil är ett plus och man får veckotillägg om man spanar in nån som har riktigt bråttom, då tillåts även att man utgår från den på förhand utvalda vägen om man på detta sätt kan skapa lite långsammare körning till den stressade.Följ alltså gärna den stressade långt och blinka då han blinkar.
Vi håller oss gärna till krokiga och backiga vägar, där de självklart inte hinner köra om. Man borde veta om på förhand att man kan bli utskickad mitt i fredagsrusningen eller måndag förmiddagar då det är mycken trafik och stressade människor i farten. Kör gärna upp traktorer och håll långt avstånd till den.. inget försök till omkörning förväntas av dig..Ju längre kö du skapar får du provision per bil. Ingalunda behöver du använda din egen bil.. å nej vi har den lilla varianten av en massa bilar som även luktar långsam, så som Fiat, små gamla golfar osv. vi brukar välja ut den som passar med just din basker. Rätt utrustning finns färdigt i bilarna, såsom sticksöm och kartor, och en kasett med Vikingarna Kramgoa låtar.

Vi är ett växande företag och behöver just dig som älskar att köra LÅNGSAMT och som vill ha en uppgft i livet. Kom gärna med på de förberedande kurserna vi har varje månad, där vi lär oss hur man sätter en kloss under gaspedalen och hur man sitter rätt bakom ratten, med glasögonen tätt tätt just ovanför ratten, detta underbara körsätt som även förminskar rörligheten i armarna och tar ner reaktionsförmågan markant. Slutligen lär vi oss nödsituationer som hur man i pressade situationern även visar fingret åt medtrafikant, bör understrykas.. endast i nödfall vid hot om ramning i diket!.
Välkommna att komma in och bekanta er eller ring gärna vår utbildare Stoppå en eftertracktad utbildare från Sverige Han heter: "Stoppå Vägen" öch är på plats måndag till fredag 8-16
Hör gärna av er. Vi väntar på just DITT svar!

MVH
Personalen på Vägproppen


Var till Kockola idag och råkade ut för fyra stycken... jojo.. växande företag.. kan tänka mig det.. Vart är världen på väg... ;)

lördag 18 februari 2012

Har vädrat mitt vemod.......

Vemod...



Städade och ordnade upp lite i vår stora garderob i källaren idag... behövdes verkligen. Mycket hade lämnade på golvet när man bara snabbt måste få undan nåt... och jaa ni vet... till sist ser man inte golvet mera... och Kan ni tänka er? ... Vi hade ett golv..! Va roligt... Jag hade inte trott det men jag såg det idag med egna ögon. Det mesta vi har där är Emmas kläder... som blivit för liten... jag flyttade lite lådor om vartannat och plötslit såg jag den lådan som är mig allra kärast... Den lådan med kläder som Emma hade allra första tiden efter att vi kommit hem från BB. Jag plockade ner lådan... länge sedan jag gjorde det nu... förr gjorde jag det oftare.. Jag satte mig ner och tog av locket och alla minnen kom över mig som om de väntat på att få komma ut och vädra sig ett tag... Med den lådan är det så att den ger mig glädje men även lite vemod... och idag blev jag förvånad över hur vemodig jag kände mig.... det sköljde över mig ledsamheten... livet blev inte som jag planerat... inte dåligt men annorlunda.

Vi fick vår älskade dotter i Juni på 2004 och hon var ett sådant mirakel pga mitt PCO att jag inte riktigt kunde glädjas så länge hon var i magen... nåt kunde ännu gå fel och jag skulle förlora henne.... Men Jeppoblod som hon har hade hon bestämt sig för att komma ut frisk och kry... Hon var det vackraste jag sett och jag kunde inte förstå hur jag hade kunnat få något så underbart vacker.... Under de första åren var vi helt nöjda med henne, vi ville gärna ha ett barn till men ingen brådska tyckte vi...Vi njöt av de framsteg hon gjorde, lärde sig prata och gå.
Jag veck omsorgsfullt ihop hennes kläder vartefter de blev för små och gjorde inte av med ett enda plagg för jag skulle ha dem tills vi får ett syskon. Jag sparade ALLT! Jag trodde att inga problem... vi lyckades ju en gång... inga problem att få ett barn till...men så fel jag hade.

Vi har förslökt men livet gav oss inte fler... Jag har gått genom alla känslor.. hopp, ledsmhet, känsla av orättvisan då andra har "magar", arg, förtvivlan.... till en känsla av att gå vidare och acceptans..... Jag kom på mig själv till sist att jag fokuserade på det jag inte hade utan att se vilken rikedom jag hade i min familj jag redan hade.
Vi valde varandra och livet med Emma och bestämde oss för att hon var det barnet vi lika gärna hade kunnat vara utan om inte livet gett oss en så fin gåva.Det stressar ett förhållande också att försöka hela tiden. Det blev ett enda räknande av dagar...

Jag slutade för länge sedan vara ledsen när andra blev gravid, när andra fick andra och tredje barnet... det tog för mycket av min energi att vara ledsen så jag accepterade det som det var och gick vidare. Nu kan jag bli genuint glada för andra som bildar familj..

Ju äldre Emma blev ju friare blev det för mig, jag fick lite av min egen tid tillbaka och nu njuter jag av lite egen tid också allt emellanåt....Nu har man också blivit så bekväm att man inte riktigt orkar börja på nytt med nattmatning och blöjbyte... Emma har även hon utvecklats och har typiska "ensam barn beteende", med att uppskatta tystnaden och lugnet i vår familj och jag ser hon saknar den och drar sig undan i de situationer då det upplevs för nojsigt och mycket ljud..

Vi blev en liten familj... och bra såå... men det är som att öppna Pandoras ask att öppna dessa lådor med barnkläder.... Jag har inte hjärta att laga bort dem fast jag borde få några hyllor tomma för att få in annat men... jag förmår mig inte att sälja dem eller skänka bort dem.. de är såå knutna till mitt hopp och min dotters historia. Så för mig är det minnen i den skrubben och inte bara kläder....
Att sälja dem på loppis skulle vara en rätt bra ide för de är använda av ett barn och inte just använda vissa saker, men det har jag försökt och det tyckte jag var hemskt... när folk rotade runt i högen, tröjan som fammo köpte, mössan hon fick när vi kom från BB....respektlöst tyckte jag... och då ska man nog ta hem sina grejer igen... vilket jag gjorde.
Gör jag mig av med kläderna så gör jag mig av med ett hopp jag har inom mig... fast det inte alltid är lika levande för mig....
Jag ska ha dem kvar till Emmas syskon...för så var det tänkt och så länge jag har dem där har jag inte helt givit upp... Bara de får vara kvar där... kan jag leva helt i acceptans och njuta av nuet och familjelivet som det är.... för ingalunda är jag olycklig... och jag är genuint glad för andra som får barn... och jag har gått vidare i livet och i tanken verkligen... men ändå så kom tårarna då jag sakta plockar babykläderna, den gula baskern hon hade föörsta sommaren, röd och vit randiga jackan hon hade på sig första gången vi for till sommarön... jag plockar minnen inte kläder...
Jag snyter mig, sätter locket på lådan och torkar tårarna... borde gå och laga maten nu.... lyfter lådan tillbaka på sin plats... släcker lampan och börjar dona i köket.. I mörkret ligger lådan kvar... tills en dag då jag igen känner att jag borde lyfta på locket och flytta runt kläderna där inne en stund. ....

torsdag 16 februari 2012

Stickalster... så här långt.....

Jag tänkte sätta upp lite bilder på sånt som jag donat med så här långt i vinter. Hade jag inte haft min stickning hade jag inte kunnat lugnat ner mina nerver så bra som jag har kunnat göra nu. Det är såå roligt att greja på med nåt och nya projekt dyker bara upp i huvudet... plopp... och så måste jag prova det också.

Dessa gjorde jag till en vän till julklapp, de var roliga att sticka, lite utmanande mönster. De är stickade i Dropsgarnen svarta garnet är "Fabel" och det rosa-flammiga är "Delight"; hade skickat efter garn från Lankatalo.Stickade till jul även ett par sockor i samma garn Fabel och Delight men i svart och blått med renar på. Glömde fota dem så de finns ej med bildbevis eftersom de blev en julklapp men det var med renar på.


De här har jag nyligen gjort färdiga. Förälskade mig i ett mönster på garnstudio och beställde även detta garn över nätet. Garnet heter Karisma. Härligt sockgarn. Lite högre modell på sockor som jag inte gjort tidigare.


Här är en babysocka.. den andra är ännu på gång... de är lite gulliga va.. de är i storlek 0-3 mån. och de är lite "pickliga" att sticka....speciellt hålmönstret framtill.. men roligt. De är stickade i Dropsgarnet "Marino Extra Fine".


En pälsbollsmössa som nyligen blev klar till min systerson...Har stickat ganska många av dem faktist ... till jul stickade jag fyra st. som jag gav bort, i ljusrosa, mörkblå, ljusblå, och vinröd.... så det här är min femte mössa. Går fort att sticka.... Det största problemet är att få den rätta färgen pälsboll som passar till färgen på mössan...


Denna varit klar en tid... Pippi-Tröja till min dotter. Den är stickad i storlek 8 år så den känns en aning stor ännu åt henne men hon växer ju... tyckte det var onödigt att sticka storlek 6 år åt en 7 årig tjej. .... Den är stickad i Svarta Fårets garn Tilda. Härligt bommulsgarn.


...och mer kommer det bara.... det är så himla roligt...

måndag 13 februari 2012

Grattis på 1 års dagen Bloggen....

Jassåå... Ett år på bloggen idag då! Slutsummering på det först året är att det är intressantare än jag trodde.... Har utvecklat min skrivteknik en aning... fått skriva av mig och fått göra ett avtryck på Nätet... wow...Frihet under ansvar.

Dagen idag har varit en sådan där dag då allt är timat och klart ... in i minsta detalj.. som Sickan brukar säga. ...

Tid för jobb: 8 timmar och fem minuter
.Tid för hämtning av dotter: 18 minuter inklusive körning till Socklot. Dotter som klär på sig i ultra långsam takt... pratar lite med kompisen .. har på sig en stickad socka.. hittar efter lite tjat om att skynda sig lite.. den andra som hon heller inte har bråttom att sätta på sig.....
Tid för matlagning: 10 minuter... Det blir lite uppvärmning av rester.. det går fort..
Tid för att äta: 13 min
Tid för disken: 0 minuter... det tar vi sen ...nångång....
Tid för snabbyte av kläder: 2 minuter... inkluderar min dotter också..
Tid för dotterns pianospelning: 30 minuter.
Tid för skjutsande hem och på samma gång säga hej till min man som vi träffar i dörren: 15 minuter.
Tid för Zonterapi 60 miuter. Behövdes verkligen idag.. är såå "däppt i näsan "... gav bihålorna en omgång så nu har det börjat röra på sig så jag snorar mig hela tiden.. Till min mans förtret som inte ens hör vad som sägs i tv. Det bästa vid förkylning... ever är Zonterapi... rekommenderas verkligen.
Tid för att slappa och umgås hela familjen samlad: 3 timmar och 30 minuter.... Ahhhh... äntligen fick man sätta sig.

Kan ibland känna mig lite ointresserad av att vara snoffsig och det har blivit lite värre på sistone faktist. Jag har så bråttom för det mesta överallt att jag inte hinner rätta till alla hårtester.... tänkte på det idag.. och att skillnaden är hårfin på gränsen mellan att vara naturell och att vara ofräch...Jag hoppas verkligen jag är naturell ännu... vill då heller inte bli ofräch...Jag känner bara ingen likhet med de som kommer till jobbet alldeles uppkammad.. sminkad och luktar gott.. de ser nästan ut som de inte ens sovit på någon kudde ... kanske suttit och sovit för att inte förstöra frisyren...
Minns faktist inte om jag hann kamma mig imorse.. Vad jag minns stod jag och försökte trycka ner skrinnskorna i min dotters skolväska inför dagens jumppa timme och allt annat ställande så jag var kroppsligen på jobb 6:45 men i tanken nån timme senare.. mascara har jag hädanefter på fest... hittar jag ett PAR sockor på morgonen blir jag så själa glad att det kvittar om de paassar till mina byxor... jag kan gärna ha gröna strumpor till lila byxor.. no problem...bara de är par..
När min dotter och jag satt och väntade att hennes pianolektion skulle börja försökte jag som hastigast släta till hennes hår... vi hade inte reserverat tid för kammning innan vi for hemifrån.. hon kommenterade snabbt att jag då inte heller ser så väldigt bra ut i håret.. vilket hon hade alldeles rätt i.... men jag sa till henne att det spelar ingen roll för jag har så fina bröst så då behöver jag inte vara fin i håret... :) Hon fnissade till men sa bestämt att det fick jag absolut inte säga inne hos pianoläraren.... men jag sa att det behöver jag inte heller för det ser han själv.... :) hihi... jag kanske inte ser så bra ut alla gånger men... jag har ett varmt hjärta...och en gnutta humor.. :)

söndag 12 februari 2012

"Det går för långsamt....."

Melodifestivalen igår då..... Startfältet ett helt annat denna vecka... Egentligen just inga bottennapp ... nåjaa förutom den där "rockabilly" låten... som jag gärna hade sluppit. Lite synd att den här låten blev sist... Ingen vinnare direkt men den är sådär pigg på ett upplyftande sätt faktist:



Ja säger bara wow till de båda som åkte vidare till Globen direkt... Ulric Munter och han Lindgren. Coola låtar! Han verkade uppriktigt förvånad över att gå vidare han Lindgren... roligt att se hur rörd han blev. Timotej var en favorit hemma hos oss och de får en andra chans..och då ger de järnet.! Programledarna var en aning bättre i går måste jag säga än vad de var första programmet... lite mera saklighet och mindre skämt... bra så!

Igår var jag ledig och jag unnade mig en "Göra ingenting-dag"... vi är inte riktigt på topp så där med hälsan hos Johnsons... min förkylning sitter i näsan... stenfast.. så jag snorar mig mest hela tiden. Johan har också varit däckad i helgen. Jag tillbringade min dag i går i soffan sittandes med en intressant sticksöm... försökte mig på baby tossor och de blev riktigt bra faktist.Bilder kommer sen när jag får båda färdig. Idag väntar eftermiddagsjobb och det känns motigt... hade gärna varit hemma och snutit mig...och jaa kanske stickat... högst troligt...

Igår gick även mina tankar till Åbo där allra sista föreställningen av Les Miserables gick av stapeln igår.Sorgligt... Tack Alexander Lycke och Terese Karlsson och hela ensamblen för en livsomvälvande föreställning..... På återseende i nån annan föreställning... jag tänker då ha ögonen öppna så att säga...Farväl Les mis.....farväl.....




Kan ni gissa vilken sångare i denna videon...Jepp.... The one and only Alexander....

fredag 10 februari 2012

Dagen då det mesta gick fel....

Gårdagen var en sån där dag då nästan allt gick fel.... konstig dag.
Jag var och handlade, så långt allt väl.... sen tänkte jag hämta upp månadens bok till bokklubben, den hade anlänt till bokhandeln så jag tog en sväng in till stan för att hämta den. Jag parkerade utanför Lillkungscafé, vilket jag i vanliga fall aldrig gör eftersom jag tycker alla vänder sig om inne i cafeet och tittar som på bio när man sätter bilen där men jag tänkte jag ska ju inte var borta länge. Med boken i handen kom jag ut satte mig i bilen.... den startar ..allt väl... sen dör den bort.... Nåjaaa... jag försöker igen... den går igång ...men så stannar den... IGEN! Det var ju kallt ca 20 grader så om det var det då... Och då hade jag plötsligt blivit rätt intressant inne i cafeet... där de nog fick tvätta fönstrena igår och tvätta bort alla näsmärken från glasen.. Alla stirrade och inte en själ kom och erbjöd sig att hjälpa mig... JYST typiskt! Jag tröttnade på att vara i centrum så jag började gå... jag tänkte att med lite tur är Johan på lunch inne i stan så jag kan få hjälp hem... och det var han... Tack Gode Gud!Jag förklarade att bilen inte startar och han bara såg förvånad ut och sa att "Det brukar den aldrig göra".... Men han for dit... STARTADE bilen och körde och hämtade mig... Den hade startat på en gång... JAA JYST SAÅ ! Så tyypiskt! Sen gillade jag inte hans min som visade ungefär ... Jag saa ju att bilen inte hade nåt fel..."

När jag sen skulle till jobbet... var lite sen i planeringen... greppade tag i soppåsen som skulle ut... slängde den i soptunnan och så hörde jag ett "kling" -min husnyckel hade fallit med soppåsen längst ner i soptunnan... Det var soptömningsdag idag så jag måste få upp nyckeln... det gick inte att fiska upp den märkte jag efter några försök så det blev till att tömma hela tunnan på påsar och krypa in i den för att hämta upp den igen.... såg säkert lite konstigt ut... Emma sa att hon såg bara rumpan av mig inne i tunnan.... Tur att man bor på landet utan så många grannar i närheten.... Jag fick upp in nyckel... rusade iväg till jobbet.

Började känna mig lite konstig under kvällans lopp... frös och hade varmt om vartannat... jag hade fått stegring... 37,6 visade mätaren men jag tog Burana och jobbade vidare.

Sen gjorde jag bort mig big time igår... Jag har det bättre om jag kniper käft men så gjorde jag inte det... Har ni varit med om det scenariot att man ställer en oskyldig fråga... som uppfattas fel... vilket gör att man måste förklara sig... och förklaringen uppfattas också fel... och sen är det ingen skillnad vad man säger så blir man bara insnärjd i nåt som blir bara värre och värre ju mer man försöker komma sig ur det..... Det hände mig igår... och nu vet jag inte riktigt hur jag ska reda upp det.... allt blev bara fel...
Jag borde gå till tv och få framföra det här ... Förlåt! Han är för härlig han Niclas:




Borde ha hållits hemma igår ... så hade jag inte fått bilen att stanna... inte behövt krypa in i soptunnan och inte göra bort mig.... I dag är jag ledig så då tänkte jag hållas hemma så gör jag minst skada i omgivningen. Febern är borta idag faktist men är konstig i huvudet... alltså mer än vanligt... och har sjuk hals... så jag antar att febern var en försmak av en förkylning som är på väg... ok... men jag kan vara det nu... så hinner jag bli frisk tills resan.

På tal om det så läste jag på tidningen idag att charterflyget från vasa till Las Palmas igår kväll blev försenad från kl 17 till 00:30 på natten... p.g.a. tekninskt fel... Jaa jyst så... det bådar ofärd... det bådar ofärd.....
Passande låt... eller NOT.... men gillar den.... det är ju Laleh vi talar om...

söndag 5 februari 2012

Och vinnaren är.....

Vinnaren i mitt lilla lotteri.... är Gundel.
Grattis... Ett paket kommer på posten så fort jag får mitt projekt klart!. Jag tackar alla som anmälde sig... roligt att så många ville vara med...lotteriet kanske återkommer i något skede... det var lite roligt att planera grejer som skulle passa alla...

Jaaa... vi har alltså kommit lyckligt hem från vår trip till Åland. Kom med dagsbåten från Mariehamn och tog nattbussen upp sista natt. Kom hem vid halv fyra tiden. Det kändes såå bra att få vara bort lite... komma ur vardagen och bara göra nåt annat en liten stund.... så nu är jag fit for fight igen... och jobbar imorgon.... så kanske jag har ny energi... till så där efter tre timmar in på dagen då mitt förråd är slut igen kan jag tänka. ...;) Imorse sov vi lääänge kan jag säga så jag drack mitt morgonkaffe där kring lunch... Det blev inte sovit så där jätte mycket i bussen förän efter Raumo... eftersom vi hade med oss i bussen en överförfriskad man fruåån Näärpes... han började språka med en lika sinnad överförfriskad man från Raumo.... Han från Raumo pratade finska och mycket sådant.... och han från Näärpes pratade lika mycket men INTE finska... så resultatet var att de satt och pratade medvarandra men ingen förstod något egentligen av vad den andra sa. ... de försökte komplettera med engelskan men den kunde ingen av dem... så de blev bara jobbiga att höra på... Mera och mera högljudda blev de när de kom att språka om presidentvalet... Så långt förstod de om varandra att de höll på varsin kandidat... stenhårt.... så då användes väldigt mycket ord som s*** och perk***.

Dagen i dag har spenderats i Vasa och på min systersons dop... litet och vackert dop för sonen Milo. Min syster fyllde jämna år även idag så vi stannade kvar i vasa för att hylla jubilaren en stund efteråt.
Uppfyllt även min medborgerliga plikt idag och röstade.... kollade in valvakan lite på tv ikväll.. och presidenten lär nu då heta Niinistö... Jyst så... !
Jag missade ju melodifestivalen igårkväll.... så jag har kollat in låtarna på Play ikväll... väldigt få guldkorn måste jag säga... och varför i hela friden måste det vara tre programledare....?? Kristian Luuk gjorde det finfint och han var ensam för nåt år sedan. Jag tycker bara att det blir rörigt jag.... och jag får även känslan av att de försöker överträffa varandra i att vara rolig... med den påföljden att ingen av dem är så särskilt roliga.... hon yngsta bloggaren... går mig redan på nerverna som en liten mygga en het sommardag. Det hade räckt med Helena Bergström tycker jag faktist. Hon vann faktist saklighets tävlingen hos mig ialla fall denna gång. ... Nu sängdax.... Härligt att man får ligga och sova inatt... att sitta och sova i bussar är ingen höjdare i längden.

Mitt guldkorn från igår... inte illa pinkkat... synd att ingen annan tyckte det;(

fredag 3 februari 2012

Ålandstjejerna....

Ok... Reseuppdatering härifrån Åland. Allt väl kan man ju säga. Igår tillbringade vi dagen i Mariehamn, lite shoppande och de traditionella loppisbesöken. Hittade en del kläder åt Emma. Här på Åland är det en helt annan loppiskultur än hemma. Här använder de ett plagg en tid på ett barn och sen säljer dem vidare. Alltså är kläderna i piima skick så att säga. Hemma sätter vi inte till loppis förrän de är helt "noppiga". Vi fick alltså kläder åt Emma, två kjolar, en tunika, en nattkjorta till priset av njaa... 10 euro. Fynd va? Några pocket böcker åt mig följde också hem eftersom jag hittade ett bord där någon hade exakt samma boksmak som mig...:) Sen besökte vi hantverksboden SALT och den är bara såå ljuvlig. De gör en massa fina grejer och en halsduk i den härligaste blå snyftade bedjande att få följa med mig.... så det kunde jag ju bara inte neka... det kan man ju bara inte. Alldeles bredvid ligger smyckes affären Guldviva... och jag skulle inget ha.. BARA titta.... jaja... jag kom ut med två alldeles unika smycken... Nåja... å andra sidan röker jag ju inte. Lunchen åts på Svarta Katten in i stan.... mysigt gammaldags-ställe...
Kvällen tillbringades hemma, barnen lekte och vi kunde prata. Härligt det där med semester. Kvällen blev rätt sen.... men vad gör väl det. Man kan ju sova sen i graven.
Idag vaknade vi upp till en rätt kall dag.. här på Åland mätt. ca -17 grader hela daren... men jag förstår att det varit ännu kallare hemma så jag har då inte klagat. Efter morgonmålet skulle jag köra in till Sparhallen för att köpa ägg. Bilen gick bra... inga problem. Ju närmare butiken jag kom tyckte jag att det luktade lite bränt men det var snarlik lukten av att någon eldar så jag trodde det kom in lite via fläktsystemet...När jag parkerade blev jag orolig på riktigt.... jag tyckte att det blev lite rökigt in i bilen. Inga varningslys alarmerade.... kanske jag ändå inbillade mig. Men nej... när jag steg ur bilen kom det rök från under motorhuven. Jaa jyst så... jag eldar upp deras bil. Röklukten kom definitivt från min bil. SHIT! Jag sökte min telefon i fickan men den hade jag ju inte med mig... som vanligt... när man behöver den så har man inte med den... och så där vidare.. ni vet. Jag handlade klart. Återvände til bilen. Överlade med mig själv ett tag, skulle jag chansa eller försöka ringa min vän. Jag chansade... jag skulle köra... jag tänkte att jag måste ju stanna längs med vägen om det blir besvärligt.... min vän hade ju heller ingen möjlighet att hjälpa mig hemma .. det var ju jag som hade bilen. Jag kom mig hem men bilen rökte ordentligt när jag kom hem. Det droppade även olja när vi öppnade motorhuven. Det lär vara någon oljeslang som fryser när det är kallt och så hade hänt nu då.... alltså var det inte mitt fel egentligen. Skulle fixas idag med ny olja och lite service. .... Vi fick låna Ålands-Margaretas bil sen Emma och jag för att kunna fara till Mariebad och bada. Så där har vi tillbringat eftermiddagen. Ett besök til leksaksaffären avslutade stadsresan. Ikväll ska det vara barnkalas här i huset så det ska vi vara med på.
Imorgon åker vi hem med båt och buss denna gång. Tror jag ska ta mig en kaffekopp ännu idag. ..... Imorgon måste jag hinna in till stan för att inhandla lite Stallhagens öl.... alltid bra att ha hemma.... i händelse av krig så att säga. .... ;) Nu ska jag ta en kaffekopp.... på återskrivande......

onsdag 1 februari 2012

Jag kan flyga...jag är inte rädd.....

Hälsningar från ett rätt milt Åland bara -7 grader från 20 grader där hemma.... Kom hit i rekord fart idag. ... Och jag säger bara WOW... Det där gör jag om! Förstår inte att man tillbringat såå många timmar på vägen och i båten på väg hit tidigare... Planet tog fart från Kronoby flygfält kl 5:30 i morse och vi anlände Helsingfors redan en timme senare... nästan overkligt om man tänker att med bil tar samma sträcka över 6 timmar. Emma hade inte flugit förr så det var med en viss nervositet vi äntrade planet. Och efter lite tårar när bältet sattes på och hon insåg stundens allvar... lugnade hon ner sig och verkligen tyckte det var lite intressant med utsikten. Jag brukar vara nervösare för flygturerna än jag var idag, kanske för att jag behövde vara stark för min dotter denna gång... och se ut som om jag flyger varje dag... så f**nens van... som sagt:) Och så tänkte jag som så... kommer det ner så kan jag heller inte göra så mycket åt det... egentligen.... då DÖR man... så är det bara man kan bara hoppas det går snabbt.
Det jag inte kan förstå är varför flygvärdinnorna säger det samma varje gång. Nödutgångarna ...ok... det är ju viktigt... Men sen förevisar de flytvästarna.. fastspänningsanordning på densama... och handtagen att dra i för att få den uppblåst. ... Ursäkta mig men hur lyckligt har en krasch i havet börjat med.. jaa hur var det nu då.. flytväst under sätet.. hur får man lös den då... ok.. fastspännd och klar.. ställer väl mig i kö då för nödutgången... Då kan jag nog säga att då är det ångest och panik som gäller... just inga flygkrascher i havet har slutat med att lla ligger uppblåsta och trygg i sina flytvästar väntandes på hjälp.... hittar de en så är det bra. På förskrifterna som kan läsas på varje säte står även att man ska avlägsna skorna i nödsituation... jag kan då inte tro att det spelar så stor roll om man har skorna på eller om man har dem på när man hittas.. dead or alive.
"På nyheterna läses upp.. några överlevande hittades ..de hade dessvärre skorna på och hade dessvärre inte följt säkerhetsföreskrifterna och hade trampat många medpassagerare på tårna." ;)

Vi var här på Åland redan 9 tiden och det var LYX... så nu har man haft hela denna dagen till godo.... Inget extraprogram idag... bara umgåtts oh pratat.. men imorgon gör vi Mariehamn osäker .. kanske lunch på Svarta Katten och ett besök på Mariebad. Nu tillbaka till prat och skratt... På återskrivande...