Så har den här semestern kommit till sitt slut.... och jag har "vill-inte-tillbaka till-jobbet" ångest. Den kom smygande redan igår kväll men jag tröstade mig då med att jag hade ju ännu en dag ledig.... och nu är den också slut. Huvadådi! Jag borde inte ha en hel veckas semester för åtminstone jag upplever ledigheten som starkt vanebildande. Jag har fått umgås med min lilla familj en hel vecka och det kallar jag kvalitetstid. Skulle bara vilja ha mer tid... Jag hade svårt i början av veckan att tillåta mig att koppla av så jag försökte hitta på aktiviteter av alla de slag för att bättre utnyttja den värdefulla tid jag har... bara för att i slutet av veckan inse det som resten av min familj försökt säga mig redan på måndag ...: att bara vara tillsammans helt utan program är den bästa vilotiden och avkoppling. Och nu i helgen upptäckte jag det först. Det var precis samma i somras på semestern. Jag behöver en vecka på mig att dra i nödbromsen och få stresståget att stanna. Det är som mannen som söker sin hatt men hela tiden har den på huvudet.
I dag tillät jag mig att bara fara ut med hunden utan destination och bara gå och njuta av promenaden just då och inte hela tiden planera vad jag skulle göra sen jag kommer hem.
Efter boken jag just läst Eat pray Love har jag kommit mer och mer till insikt om att just det hon gjorde ska jag göra någongång också. Ta ett år ledigt och bara lära känna mig själv....man måste inte resa bort för det, kanske man hittar sig själv på hemmaplan också.
Härligt soligt väder hade vi idag också. Vi for ut med sparken på isen och följde en uppkörd vinterväg från hamnen. Vi for ut till vår tomt ute på Alören och åt lite matsäck i solen. Emma hade vår hund som draghjälp till sin sparkstötting så hon for i sån tuusans fart över isen så vi hann knappt med. Vi hann tillbaka för att se i tv när Vasaloppsåkarna kom i mål och det är alltid lika roligt att se när de första kommer i mål. Vad de kämpat och klarat det, bra gjort måste jag säga. På e.m. skulle jag lägga mig ner och läsa en bok men jag somnade visst i misstag för jag vaknade med boken på magen men om nån frågar om jag somnat blånekar jag... Ok..jobbet väntar väl imorgon om jag inte bara struntar i det ... njää...är för plikttrogen för det. Suck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar