Summa sidvisningar

lördag 7 januari 2012

Verklig dröm.... vilken tur bara en dröm....

zzzz..... ahh....*drar in luft plötsligt* och vaknar med ett ryck. Jagh vaknade mitt i en dröm... och vilken dröm sen... den var hemsk.

Det var vinter... jag körde bilen... helt klart var jag på väg hem till mina föräldrar... det var mycket snö på vägarna.... nerkörd... vi åbron fanns det två djupa hjulspår som man borde hållas i för att bilen skule hållas på vägen. Bron är en så där bro som är smal och EN bils bro.... Jag ser en mamma och en tjej på cykel komma emot på bron... De hålls ganska långt åt sidan och jag minns att jag beräknade att om jag bara hålls i spåren händer inget. När flickan ...på ca 9-10 år... var framför bilen slinter hennes bakhjul och hon kommer med cykeln mitt i mina hjulspår.... Jag hinner inte stanna.... och jag kör på cykeln... riktigt hör hur jag kör på den. Flickan flyger av framför bilen med en duns. Jag tvärnitar... träffar inte flickan men hon hade flugit av rätt ordentligt. Jag tänker att det här händer inte... kanske det inte var så farligt men jag ser flickans mamma i ögonen och ser paniken... jag hade orsakat olyckan. Jag springer ur bilen... Flickan ligger på marken... halvgult axellångt hår... röd tunn jacka... egentligen för tunn för årstiden.... blåa jeans... lenkkiskor. Hjälm på huvudet... Tack Gud för att hon hade hjälm.... Flickan har öppna ögon... men tittar en aning slött på mig... ser panikslagen ut i blicken. Jag ber mamman ringa ambulans och försöker prata med flickan... hon svarar ... heter Amanda... har ont i ryggen........ingen annanstans... men känner inte av sina ben alls.... SHIT! Det hade hänt nåt allvarligt... jag hade på ett ögonblik förändrat hela hennes liv... hennes framtid.... Jag var såå rädd... Ambulansen kommer och jag ser en anklagande blick från mamman.... Och jag vaknar... Jag har aldrig varit så glad över att vakna henna i min egen säng... som då... och inte körandes.. Det var en sån där känsla att för ett ögonblick försökte jag tänka efter vad jag gjorde igår... för känslan av skam och rädsla satt liksom kvar mycket verkligt. Huva dådi.... jag undrar vad det betyder.... Jag har tänkt på drömmen hela dagen...

Idag då.... har jag varit ledig.... en härlig ledig dag... plockat undan lite och framförallt plockat undan julen. Vi tog efter moget övervägande även ut granen idag....
Kallare har det ju blivit så jag ska be att som ML-MM :s ordförande tacka vädergudarna för det kalla vädret.... inte en formbar snöboll så långt ögat når. .... och nästan för kallt att vara ute... YES! Har fått vara inne nästan hela dagen.... med undantag för en liten promenad med hunden. Nu har jag även köpt skivan med Les Miserables.... så den lyssnar jag på igen...och igen....och igen.... Just nu tycker jag sååom den här.... Lyssna och njut...



och den här.....



Nu en lugn och skön kväll... Tv blir det inget av eftersom vårt tv inte fungerar på det är över 15 grader kallt ute.... men jag kan ju inte klaga på det också då jag ju egentligen beställt vädret.... så jag får väl sitta och sticka framför brasan istället.... inte illa pinkkat det heller...Jag har ju så bra skiva att lyssna på så jag lider inte..... På återskrivande....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar