Leret och kletet.. huvadådi

Onsdag då igen då... Början av veckann var jag på en två dagarskurs i palliativ vård ( döende vårdskurs) som hölls i Vasa... Föreläsaren var Peter Strang, proffessor i palliativ vård nånting... Jätte kunnig och han visste vad han talade om. Intresset för just döende vården och cancer har alltid varit intressant tycker jag. Tungt och kräver sin man i både kunnighet och hjärta och styrka men vore såå utmanande att utbilda sig lite längre i området nån dag... då jag får mera tid... om nu den dagen kommer...

Kursen hölls i min gamla skola där jag gick till sjukskötare och jag behövde bara gå om det obeskrivliga konstverket utanför byggnaden, som ser ut som en brandstege men inte är det... för att få flasch-backs..konstverket förbryllade mig redan då.... Sen öppnade jag dörren och hela aulan där inne luktade inlämnade arbeten, nervositeten inför ett föredrag. Innan jag for in i auditoriet hade jag en känsla som bara kom över mig plötsligt... "hjälp nu gäller det med den här tenten."... Nästan så man började söka efter in penna och suddgummi. Vi hade nämligen nästa alla våra tenter där slutterminen...och det märkligaste var när jag sprang in på toa under en av våra pauser.. jag låste dörren och plötsligt kom en känsla över mig och en mening " SHIT! Den där tenten kommer jag att behöva ta om"... Jag minns att jag satt även då för snart 10 årsedan och begravde huvudet i händerna på just den toaletten, just i det båset och tänkte "förbaskat också!... Skiit! Jag hade skrivit en tent då vill jag minnas, jag tror i nåt av de vårdvetenskapliga ämnen Och min 33 åriga själ vill bara krama om annika 22 år och säga... Titta här... med eller utan just den tenten gick det bra för dig... och du blev en helt ok sjukskötare. Konstigt vad platser och dofter kan få en att minnas så många detaljer man trodde man glömt.

Ok... vädret då... ingen höjdare..Det är väl allt jag kan säga om det. Det envisas ju med att vara vackert väder... så inne får man ju inte vara nejnej.. sen är det ju takdropp och då förväntas man ju spricka upp i ett enda stort leende och säga glatt och trallvänligt... "Åhhh va roligt... är det inte så säg?.... Nu kommer VÅREN!"... Och våren får riktigt bra komma för mig men jag tycker INTE om klottet... det kanske jag nämnt nån gång tidigare... hmhm....
Min bil är lerig... allas skor är leriga vilket betyder att vårt hall golv är lerigt, och HELA hunden är lerig efter en liten promenad. Det rinner vatten längs med hela vår infart och när det är som värst måste man känna till var någonstans man ska börja ta fart för att inte fastna i leret och kletet i sträckan mellan postlådan och vårt hus. Fya dådi...
Och kom då inte på tanken att begiva dig på finare tillställning... hur mycket du än putsar skorna INNE så är de lika leriga framme vid bilen igen.. Jag var på teater här i Nykarleby i kväll ("Kontrakt med Gud" som var jätte bra, by the way.. borde ses) Mina skor... dem med klack var förstås borta då jag skulle ha dem. Såg dem igår men ALLTID då jag ska ha just de skorna är de spårlöst försvunna..
Jag tror att de rackarna medvetet springer och gömmer sig några minuter före jag ska iväg... "Hold position friend.... vänta ... vänta... än ska hon inte ha oss... nu tar hon på sig jackan.... så NU... Run Friend.. Run...." fick ta de jag hittade putsade upp dem... gick till den leriga bilen... och skiit ... jag var lika lerig om skorna igen... whats the point liksom...? Gick lite för nära bilen efter att jag parkerat och får lera och smuts på jackan.. Jaa jyst så... he va int naana tå... den här lortgrisen kunde lika gärna åka hem igen... men då tänkte jag att prisa Gud för släckta lampor i salongen.....