Vi kan fara å reis... ti "Kackudunttin"

Jobbat.. idag igen... Så inte så mycket att prata om det... Har egentligen inget emot morgonskiften i detta nu... Då får jag vara ledig kvällarna istället....och idag ver just en sån där skööön kväll när man hade inget program alls. Efter att jag hämtat min dotter från eftis tog vi en sväng till husbygget där Johan jobbar för tillfället. Det är så roligt att se honom jobba just så som han vill jobba... han är tillfälligt tjänsteledig från sitt jobb och jobbar med sin morbror som har egen byggfirma. Arbetet omväxlande och roligt. Han ser fram emot varje dag och pratar så glatt om jobbet att det är riktigt roligt att se honom i sitt esse.
Själv har jag på känn att jag kommer att fastna kvar på mitt jobb tills min förtidspensionering vid 56 då min rygg är slut och jag står i kö för min andra höftoperation... Så säger åtminstone Johan ibland... "Men då ska vi börja resa" svarar jag honom.... och han i sin tur säger att vi "kan fara och camppa till "Kakkudunttin".... ett skogsskifte i närheten. Vi har liksom haft detta samtal många gånger.... :)

Nåja... jag kom från ämnet.... Efter en snabbt ihopsvängd kvällsmat fick jag då äntligen lägga mig ner och vila... Verkar behövas efter varje dag på jobbet tycker jag.... och jag somnade... tungt en liten stund. Ibland behövs det för att man ska komma igen.. Sen var jag lite förutseende och for och handlade mat redan ikväll inför helgen så att jag inte skulle behöva fara i morgon fredag då det är folkrusch. En stoor kopp "fransk rostat" kaffe vid öppna spisen och kvällen var komplett. Började sticka ett par mönsterstickade strumpor ikväll och det var såå roligt att se mönstret växa fram... då brukar jag nästan aldrig ta kväll... fortsätter imorgon. Jobb imorgon.... igen ..suck! Det tar för mycket av min fritid...brukar jag tycka..:)

Jag ska till Paris... någongång....

I går kväll satt jag och surfade lite på nätetBästa uppfinningen i världen det där Google Earth.... och PLÖTSLIGT fick jag en uppenbarelse....... PARIS! Jag vill till Paris... Jag vill JÄTTE-mycket till Paris. Har aldrig haft någon önskan om det tidigare men det kom till mig plötsligt och med en känsla att det bara MÅSTE jag göra... Jag måste till PARIS... Jag vill se Eiffeltornet...Notre Dam... vandra på gatorna i Paris... kolla byggnaderna, människorna, lyssna på språket...sitta på nån av de många uteserveringarna ..dricka "fransk rostat kaffe"... köpa mega långa baguetter...köpa en svart basker att sätta på huvudet lite snett... Mest av allt vill jag se Eiffeltornet... Om jag aldrig vågar fara upp i det men jag vill fara dit och stå vid foten av Eiffeltornet... Jag vill till Paris. Och plötsligt slog mig en tanke... När jag fyller 40 år då ska jag till Paris.. Och så var det bestämt. !

Min allra bästa vän var till oss ikväll och jag sa att när hon och jag fyller 40 år far vi till Paris... och jag har bästa vännen i VÄRLDEN... för hon sa bara... "He gör vi"! Så var he å bestämt! Sen behövde vi inte prata om det mera... Min vän som är mig närmast än nån annan är för tillfället hem från Åland och vi hade en såå trevlig kväll tillsammans... åt ... drack "fransk rostat kaffe" och Pratade... och skrattade... sa jag pratade??... Och man ville inte att klockan skulle gå... men det gjorde den och barnen blev trötta och vi avslutade kvällen. Våra möten blir kort och intensiva men ack så fyllda av koncentrerad innehåll.... vi värdesätter varje minut tillsammans. Hon berikar mitt liv.

Nu ska jag lägga mig... trött och lycklig... Paris var det ja... jaja...Då var det bestämt!

Härliga lördag

Har varit borta från bloggen ett tag.... Jag kan väl kalla det en tredjedel skrivtorka, en tredjedel annat att fundera på, och en tredjedel "förbannad och ledsen" på saker som man inte kan hänga ut här. Det är verkligen en sak som har upptagit min tankeverksamhet ett tag, jag har många tankar jag ville skriva om, men man kan inte hänga ut vad eller vem som helst... så då är det bäst att vara tyst. Sen har jag också känslan av att jag inte tycker att jag har nåt riktigt intressant och spännande liv.... i andras ögon... och att jag sållar bort mycket jag tänkt skriva med tanken att ...."vem bryr sig egentligen..?"
Det var början på oktober jag skrev sist och det är ganska länge sedan. Hösten har blivit mera"höstig" och vintern närmar sig. Har hunnit fylla 33 år och känns fint att få vara medelpunkten en dag i året ialla fall. Fick verkligen "kärlek och Omtanke ...OCH Lugn och ro... Tänkte önska mig det samma till Jul. Men då önskar jag mig också Gemenskap.

Jobbat hela helgen så nu är jag två dagar ledigt.... Så då bestämde jag mig för att idag är det lördag och imorgon är det Söndag... På det viset behöver jag inte göra nåt viktigt eftersom det är ledig helg..! Därför satte jag mig imorse med en STOOR kaffekopp och läste tidningen länge... la mig ner under täcket igen och sov till 10.... Hur skönt som helst! Dagen spenderades sedan med matinköp och lite fixande... Kvällen var jag och Johan på föräldraföreningens möte på Emmas skola.. Ett sånt där möte man "helst skulle undvika men man är för snäll att fullkomligt strunta i det"-möte..... Jag kan ställa upp på det mesta men jag är livrädd för..."Serverings-gruppen".... De som trodde världen var en säker plats...Åhh nej... det finns sådana grupper som serveringsgruppen som man kanske sugs in i ... Jag blir nervös bara ca fem sex personer kommer hem till oss ... och kommer det nera än 20 och JAG ska vara ansvarig får jag börja andas i paperspåse... för att jag hyperventilerar... Mina nerver klarar inte det.. På sant. Jag förstår inget av sånt av mig själv... nåt går alltid fel. Men är man kvinna så förväntas man gilla hålla på med sånt tillställning och kaffekokande och bullaställande.. Jag skulle säkert ha ställt koppar... socker, mjölk och kanske bulla...men glömt kaffet..! Jag hade velat vara med i bygggruppen med min man men där skulle bara män platsa kan jag tänka mig.Är det inte konstigt så säg..... så jag får väl snällt ställa mig i serveringsgruppen med mina papperspåsar. Huvadådi.... för könsbyte blir väl för krångligt... fast tanken slagit mig.

Min mamma och Pappa ringde ikväll och ville ha med Emma till simhallen ikväll så hon hade haft såå roligt....Passade bra så behövdes ingen barnvakt så länge mötet pågick De är bara BÄST!

Känner mig inte riktigt 100% idag... Har ont i kroppen och jätte värk i nacke och axlar... Emma snorar också så vi får väl förkylningen hela bunten.....great! Imorgon...Söndag var det då ja...jajamen...!

Till Axel

Saknar dig Axel så den här är till dig från mig...."Give me five..."


Efter mina vaknätter var jag då ledig nån dag och det ska bli skönt. Min dotter har tjatat på mig att hon vill att jag skulle komma till skolan och hälsa på någon modersmål och matematik lektion... det hade andra föräldrar också minsan gjort så nu när jag var ledig tänkte jag att jag skulle passa på. Hon går i världens mysigaste skola. Ingen tyckte det var konstigt att jag var där.... tog mig i hand och tog så bra hand om mig att det är helt underbart. På rasten sa läraren att du kan ju fara upp i lärarrummet och ta dig en kaffe kopp.... Lärarna är såå vanliga och så underbara med våra barn. Det var roligt att se hur de jobbar på timmen och hur min dotter klarar uppgifterna. Det går bra.... hon "snajar" fort sina uppgifter och koncentrerar sig gör hon även rätt bra. Är stolt över min tjej!.

Rasterna försöker jag undvika... huvadådi... det springs ocvh jagas och tippas och jag vet inte vad. Blir svettig bara av att se på... och värst är det när de ska promt ha mig med i leken... fyjadådi... En läskig grej som hände var att mitt under lektioonen i modersmål knackade det på dörren och en annan lärare bad Emmas lärare komma och hjälpa henne ett ögonblick "det har krisat till sig" sa hon... Då vänder Emmas lärare sig till mig och säger: "Kan kanske Emmas Mamma komma hit fram och ha högläsningen ur pippiboken så länge jag är borta nån minut"... SHIT! Så då står jag plötsligt där...framför klassen med förväntansfulla ögon... och Emmas ögon sa "det här kan gå just hur som helst"..... Min uppgift vaqr kanske inte så svår... högläsning ur en bok.. men jag hann tänka ..."Vad gör jag om de börjar prata och göra nåt helt annat...kan jag säga till då eller... Hjääälp..." Nåja det gick bra och hon var inte borta länge men för ett ögonblick när jag stod där kom en uppenbarelse till mig... Du ska ALDRIG bli lärare... :)

Ikväll har jag spenderat min tid i Herlers Bokhandel med vår bokcirkel... och det är hur roligt som helst. Vi hade alla läst samma bok men vi hade alla olika uppfattninger om boken, och personerna i den. Lite tyst i början men vi fick upp en ordentlig discussion innan kvällen var till ända. Vi har läst Lena Einhorns "Siri" och ska nu fortsätta men Jonathan Franzens "Frihet"... en tegelsten på 650 sidor... jisses... Hur jag ska hinna läsa den på en månad är mig ett mysterium.... borde skaffa hushållerska så dååå...kanske dåå?! Jag har alltid läst mycket men i detta skede av livet kommer jobb, läxläsning, matlagning, diskning, familj och skötsel av hus och hem emellan. Och de korta stunderna på kvällen som är bara min orkar jag hålla upp ögonen max ett kapitel. Nåja.. mitt mål är 300 sidor..... då är jag halvvägs och kan ögna igenom slutet sen så blir det nog bra.

Nu till min sticksöm och lugn och ro....

Tycker om den här...refrängen borde sjungas här hemma ibland då jag är trött och "knärro"...

Jahaa...ledig dag då äntligen... finns såå mycket jag borde göra ...men ...nääee.. ganska rogivande att sitta här också men den stoor kaffekopp och bara njuta av tystnaden nu när Emma är i skolan.

Har flera stickprojekt på gång nu så jag kunde sticka tills händerna värker ...om jag hade velat... jul är på kommande så jag ..fördereder så att säga. Emmas Pippitröja är klar.. bilder kommer när jag är klar med ihoptagningen. Sockor stickas förbrilt i garnet "fabel" av dropsgarnen jag beställt. Lite tunnare garn så det passar bra just nu i höst. Det bästa med färdigt randade garn är att jag inte behöver räkna mönster eller byta garn.

Här är några av kommande projekt... det rosa uppe ihörnet ska bli en "pälsbollsmössa" åt min dotter, ännu inte påbörjad. De små sockorna ska ges som "välkommen till världen-present" och de påbörjade är åt min dotter. Flättröjan tar jag i när jag är skärpt och orkar räkna varv och mönster. Till helgen ska jag och min syster till hantverksmässan i sejnäjoki och det ska bli såå kul... tippa jag ska krama nystan. Borde ta tjänstledigt för att sticka ... så så där tre-fyra månader.

Nu har jag även fått nått annat på hjärnan...och det är att jag önskar mig en liten sädeskvarn... att få mala mitt eget mjöl... Fick en påse av en vän som har just en sån och jag kan bara säga wow...vilken skillnad. Hon förklarade att sädeskornat är uppbyggd så att när man fabriksframställer mjölet så försvinner alla näringsämnen ur kornet på ett huj... så nästan inget finns kvar.. de köpta påsarna är således endast stärkelse kvar. Hon malar sitt eget mjöl alldeles just innnan hon använder det...och smaken är såå mycket bättre..och det kan faktist intygas. Jag bakade lingonrutor av mjölet jag fick och smaken var inte av denna världen. ... så nu ska jag börja forska var jag kan införskaffa mig en sådan. Hon beställde sin från Tyskland men jag borde utforska prisskillnaden. Vi ska se....

Vi har annars också kommit lite längre vad gäller vårt "stor projekt".. Ritningen är nu inlämnad åt vår ritare Andreas, som var hit denna vecka och fick mått och förklaringar hur vi vill ha vår sommarstuga. Så det ska bli spännade att se hur den börjar se ut på papper. vi får vänta och se.
Tills nästa gång.... ha det bra....

Förnedringens dag

Har min efterlängtade lediga helg.... en Guda gåva.... Jag och Emma tänkte ha en tjej dag och besöka Kokola för lite shopping. Dagen var lyckad, vi fick mycket gjort, inhandlade sånt som verkligen behövdes... men dagen grusades i en av de större varuhusen i stan. Tänkte inte nämna det berörda affärskomplexet vid namn... det vore inte shysst mot Prisma i Kockola att hänga ut dem så, så det tänker jag inte göra. Hade handlat ett par skor åt Emma , två lite mjölk och ett paket skinkpålägg, vi vandrar till kassan... allt bra så långt. Kassa tanten drar igenom varorna och jag ska betala..med kort som vanligt. .... Till min förvåning läser jag "Maksu keskeytti... kortti hälytti....Jag kunde inte betala mina varor... jag VET att jag har pengar på kontot.. sääkert. Då plötsligt förändrades kassatantens min... hon fick den där blicken "jassåå... du är pank och kan inte betala dina varor...." Jag försäkrade henne att jag har pengar på kontot och att jag inte förstår varför det inte går....Vi provar igen...samma sak.... det går inte! Sen hör jag en ljudlig och demonstrativ suck av en "kärring" bakom mig...(förlåt.. brukar inte använda det ordet... ) men sucken sa ungefär..."Om du nu inte kan betala dina varor med pengar du inte har så stig till sidan då så vi som har pengar får betala". Jag gav henne den svartaste blicken jag kunde får att visa att jag HÖRDE sucken. Det var ju inte MITT fel! Kassa tanten förklarade bestämt att jag måsta hämta ut pengar och komma och betala mina varor.. jahaa.... ok! Jag samlade ihop mina varor och satte dem i påse och i vagnen..så att de skulle lämna plats för andra så länge jag hämtade ut pengar... då rusar kassa tanten till mig och tar bestämt vagen ifrån mig och säger att jag ska lämna varorna här tills jag har pengarna..hon trodde säkert att jag packade ihop för att smita med varorna... . ALLA i kön tittade på mig... Det var såå pinsamt... Hur hade hon tänkt att jag ... mamma med ett barn först skulle handla ...försöka handla med ett kort jag vet inte finns pengar på... sen snabbt samla ihop mina varor och rusa ut...in i bilen och hem med mitt stöldgods... Jag hade nästan lust att lämna mina varor och åka hem... jag var såå förnedrad ...men Emmas skor fanns i påsen och det hadfe tagit oss hela dagen att hitta dem..... jag måste ha dem. Det hade räkt med att vänligt säga var jag kunde placera min kärra så länge jag hämtade ut pengar... men nej!Jag tog ut pengar ..utan problem... gick till kassan och lade fram pengarna... Då var kassa tantens min på en gång så där klistrigt vänlig plötslig.... "Jaaa hade du några problem att få ut pengarna... jag sa sammanbitet att det hade jag inte.. får jag betala nu... men jag hade velat säga..."Det ska du skiita i".... Jag kände mig som värsta tjuven där och jag sa till Emma när vi åkte hem att Dit far jag ALDRG mera i hela mitt liv... om det så skulle vara den sista affären i hela världen... då får jag väl ordna så vi skulle vara självförsörjande på nåt sätt.... För dit in far jag aldrig mer! Jag tyckte t.o..m. mjölken jag hade däriffrån smakade förnedring..så den får nån annan dricka upp... det finns ny här i stan.
Nu kryper den här tjuven till sängs.... måste lugna ner mig nu... godnatt!

Tantvarning

Tänkte förgylla er dag med denna idag.... :) Jag är lite bekymrad..för jag börjar tycka mer och mer om sådana här hembygdslåtar... fioler och rytm... Jag visste det... sticksöm har jag redan och nu börjar faktist bara baskern saknas för att komplettera min tantförvandling.... Men vänta nu...basker... den kunde man ju sticka..:)

Här levs vardagen. Igår var jag ledig och det var sånt häärligt väder. Det hällregnade nästan hela dagen och då får jag göra det jag allra helst vill, VARA inne och myysa. Så det gjorde jag. När min dotter kom jag hem så bakade vi bullar. Helt vanliga runda med pärlsocker på. På receptet stod det "små-bullar" så vi tänkte... såå små vill vi inte ha dem så vi gjorde dem lite större. Jisses... de blev hur stora som helst... vilseledande receptinformation skulle jag säga... men om jag tänker efter var det bra... man kunde ta en och sen säga nej tack (för man orkade inte fler)...hihi.

Idag regnar det också.... och det är också en Guda gåva för då får jag krypa upp i soffan och läsa min bokcirkel bok: Siri. Den är faktist bra... man blir liksom indragen i handlingen och känner väldigt mycket för den där Siri och hennes liv. Fiktiv berättelse men såå välskriven. Eftermiddagsjobb väntar så man får passa på då huset är tomt och fridfullt.

Har såå många stickprojekt nu på kommande och ett garnpaket väntas från Tapion lankakauppa... Varje år när det blir höst blir jag nyförälskad i alla garn och garnbutiker skulle jag kunna bosätta mig i... och lägga mig ner i garnlådorna och bara myysa med nystanen... finns hur mycket som helst jag skulle vilja hinna sticka.. men har alltför lite tid.

Spinning kursen har börjat och det är såå roligt att komma igång igen.. kursledaren har bytt och den vi har nu är väldigt inspirerande och har bra program och musik. I samma grupp finns flera NCK:are (cyckelklubben) och jag brukar undvika att ställa min cykel bredvid nån sån... ni vet det där med tankens kraft.... inte för att jag skulle känna mig sämre alls...nejdå... Det som förbryllade mig denna vecka var när kursledaren frågade mig innan kursens början om jag tränar alla dagar.. och jag stammade fram att neej.. jag hinner nog bara med den här kursen... så sa han att optimala vore spinningträning minst tre dagar i veckan.. för att stabilisera sin rygg.. Då kan man ju ta påståendet på två sätt.. kanske han tyckte att just JAG borde träna tre dagar i vecka eller så ville han bara hjälpa mig optimera min träningseffekt... Jag har bestämt mig för det senare... . Men TRE dagar i veckan..Hur hade han tänkt att jag som mamma och heltids- och skiftes arbetande skulle kunna träna spinning i tre dagar/vecka. Tanken är god...och kanske jag kan satsa lite mer tid om nåt år men nu är det stört omöjligt. Jag tackar min skapare och Gud att cyklarna står still vid träningen för vi är nog flera där på kursen som de hade fått börja söka med värmekamera efter mörkretsinbrott om vi hade farit ut på verkliga cyklar med dom från NCK. Nåja... jag blir bättre och bättre vad tiden lider. Jag kämppar helst... och ger 100 % och det är ju det som räknas.

Nu ut med hunden en sväng.... Ha det bra gott folk...