" Vi delar ut kramar idag.... Får jag ge dig en..."

..... Den frågan fick Emma och jag utanför stadens matbutik idag. Det var ett gäng med gula tröjor i stan idag. På tröjan stod det " Gratis kramar" Och de gick runt och kramade folk. Och det var den BÄSTA idén de någonsin kommit på. PÅ SANT!

 Jag sa att visst får du ge mig en kram... och jag fick en varm kram av en rätt okänd människa... (jag vet vem hon är och att hon jobbar åt staden men har då aldrig fått nån kram av henne nån gång). T.om. Emma fick en kram.
Samtidigt som vi pratade med henne kom en gammal tant och ställde sin cykel i ställningen bakom oss.. den samma som nyss kramat oss gick fram till henne och frågade samma sak... och tanten sa förvånat " Jaa visst får du krama mig." Och hon blev glad som solen ... Jag råkar veta att just den tanten är änka sen några år tillbaka och inga barn... hon är rätt ensam och jag tror att "kramar-dagen" betydde ganska mycket för henne... hon blev glad i hjärtat.
Ett jätte bra initiativ av staden må jag säga på kulturveckan.

 Johan tyckte ju att han hade nog bara kännt sig obekväm med att främmade människor kommer fram och kramar... (*viskar* men he too ja fort åv an..). En kram kan betyda rätt mycket.
 Jag sa åt Emma sedan att det där hade jag gärna medverkat i... för jag har hundra miljoner kramar till övers... Emma funderade då om mitt lager blir mindre då...om jag delar ut dem gratis till höger och vänster .. men jag sa att det bästa med kramar är att man alltid får en tillbaka när man själv kramar.... vilket betyder att man hela tiden är på plus...och aldrig på minus... Smart va?! Åhh... va roligt... jag blev glad på riktigt av det där... och en sån där tröja hade jag gärna velat ha... "Gratis Kramar"... WOW!

Annars då.... Här ska börjas skolan och vi kan inte vänta... ingen av oss egentligen.

 Och nu mina vänner ska jag presentera mitt bokslut över den här sommaren: med högläsning:

 Stycket heter:             ALLT HAR SIN TID 

 Att gå på kryckor har sin tid- att börja gå självständigt har sin 
Att bo ute på holme har sin tid- att bo bekvämt och självständigt har sin Att bygga har sin tid- Att ligga i hängmattan har sin. 
Regnet och kylan har sin tid- Och ..... solen och värmen ... njaa... den hoppar vi över 
Att vara tillsammans har sin tid- att vara ensam har sin 
Att ha sovmorgon har sin tid- att följa vardagens rytm med väckarklocka har sin 
Att leka med barbisar har sin tid - och Halleluja... att skicka iväg till skolan har sin 
Att gnabbas har sin tid- och ...jaa den här är den samma som föregående.

  och den sista jag inte trodde jag skulle komma till är denna:  

Att vara ledig har sin tid- och att jobba har sin. 

Amen 

 Jag funderade allvarligt där ett tag på om jag skulle stanna hemma och bli hemmafru men så där 7 veckor senare tänker jag.... njää.... det börjar finnas så mycket jag borde göra här hemma just nu så jag står och väljer mellan att bli lyxhustru och shoppa loss eller att återvända till jobbet... för annars borde någon ta tag i den överfulla garderoben... de två... njaa tre lådorna med dukar att strykas...
 Jag saknar kanske inte direkt jobbet.. men det är också på krypande fram ... hushållet är inget "tack ska du ha-jobb" Du går inte och sova med känslan... Fasiken va bra jag gjorde det idag.... och den känslan kan jag ha efter en dag på jobbet. Inte alltid men ibland....och den känslan saknar jag..
sen saknar jag det sociala med mina arbetskompisar. Och saken är den att hemma är jag "mamma" Annika... kokerska, städare, uppassare... hitta försvunna saker- person, lektant, koordinerare... men på jobbet är jag Annika.... sjukskötare Annika.... och man är aningens annorlunda på jobbet med arbetskompisarna än hemma... och så ska det vara. Så... lördag återvänder jag på jobb och jag kan faktist säga att det känns rätt ok... faktist rätt ok.... Allt har sin tid