Smörgåstårta... hur tänkte jag egentligen....?

Då var det då äntligen fredag igen... för ett tag tyckte jag mig inte se slutet på denna vecka.

Lönedagen har passerat denna vecka... den dagen hade jag haft lust att ställa till med en fest, en sån där fest där man alla sitter med strutar i glada färger på huuvudet och blåser i en sån där liten vissla, tårta och hela baletten..... Lönedagen kom och gick... så även mycket av pengarna.... tycker nästan allt man får ut hädanefter går till boende mat och bensin och räkningar... När jag bodde hemma med mamma och pappa skämtade dom alltid när de talade om räkningar att de borde skriva upp det på "Gyllenberg"...... Jag fick aldrig på klart vem Gyllenberg var... månne han lever ännu.... kanske han skulle ta några av mina också..?  Nåja det är bara att kämpa på. Det är väl så att man ska glädjas åt allt man har i stället för att bara vilja ha  mer och mer. Visst lever man ändå ett rikt liv på många sätt.


Min man fyller år till veckan och kalas har jag ju insisterat på att ha fast han själv tycker vi lika gärna kunde hoppa över det. jag är väldigt principfast på den punkten. Fyller man år så HAR man kalas....basta! Jag tänkte ut att smörgåstårtor vore en smaskig salt bit innan den söta tårtan.... vilken bra ide.... bara det att jag aldrig i mitt liv gjort en egen sån... och ju närmare kalasdagen kommer blir jag mer och mer nervös.... hur hade jag TÄNKT egentligen.. smörgåstårta... som jag aldrig gjort förr... ska göra en första gången och sen BJUDA folk på den. Jag kommer nog att behöva sätta mig ner  och andas i en papperspåse mitt i fyllnings-blandningen... huvadådi. Åtminstone har jag tvingat min mamma och min familj att ta en bit och smaska ljudligt hur den än smakar. Håll tummarna!

Denna fredag har jag fått en massa gjort som verkligen behövdes. Golven städade, kylskåpet påfyllt, frysen avfrostat och mat och disken blivit gjorda. Nu återstår bara en stund framför tv och sen zzzzz...... tippa sovmorgon imorgon......