Det var TREVLIGT att ni kom......

Försöker leva efter devisen "Carpe Diem"...Fånga dagen...Grip ögonblicket.... Försöker allt som oftast påminna mig själv om just det. Ibland kan orden ploppa upp i huvudet och jag försöker ta in allt jag kan på just den stunden. Häromdagen stannade jag upp och åt en Tomat... jag riktigt försökte känna smaken... jag ÅT tomat.... levandes i nuet.... en promenad en stund efteråt och jag försökte bara ta in frisk luft i mina lungor, se omkring mig på den bekanta vägen som om det var första gången jag gick där.... försökte vara närvarande i min dotters prat på kvällen då alla ord om dagen ska ut på en och samma gång.... "Och dåå mamma...så.kom.... och sen..... och sen sa hon"..... " och jag tänkte att ibland far väldigt mycket info om intet då jag inte egentligen hört på.... inte levt i nuet och inte gripit ögonblicket.... ibland svarar jag jasåå... men inte hört på nästan alls... för att jag hela tiden tänkt frammåt... på nåt annat.
När jag är ut och går tänker jag på vad jag ska göra när jag kommer hem igen... då har jag ju egentligen kastat bort just den stunden och egentligen upplevt framtiden två gånger... Då jag tänkt det och när jag sen gjort det... märkligt egentligen... varför gör man så?

En stund på dagen då jag och många med mig inte lever i nuet är när man hämtar barnen från eftis... Man har haft en lång dag själv, står och väntar hon ska klä på sig... helst snabbt... försöker skynda på henne....så man kommer sig hem.... tänker på den okokta maten , disken, handla, tvätten.... Lyssnar halvhjärtat på berättelser om dagen... möter en massa andra lika trötta föräldrar i dörren... som också bara vill hem...och som tänker på precis samma sak.... mat, disk, tvätt.. Men om man tänker att barnet väntat på just mig, så att hon ska få komma hem... och jag sen kommer.... blir samma upplevelse olika för henne och för mig, en transportsträcka för mig men dagens händelse för henne... märkligt egentligen..... Tänk på det nästa gång ni hämtar barnen.... Carpe diem... fånga ögonblicket. ...

När jag var och handlade ikväll... trött och halvt stressad.... märkte jag en liten obetydlig klisterlapp på dörren på väg ut ut butiken.. det stod: " Trevligt att du kom och handlade här".... och jag tänkte Tänk att de tyckte det var trevligt att jag kom.... va gulligt... det var TREVLIGT att JAG kom till deras butik.... va roligt...! Det är förvisso ett försäljnningstrick men ändå...Jag... stressad, lite trött inte alltid så behagliga mamma.... tyckte de att det var trevligt att jag kom.... då borde man svänga om ... gå till kassan och säga... "Tack för de orden... det var TREVLIGT att jag fick komma också..."
Och jag vill passa på att säga till alla er som hittat min blogg.... och jag menar orden... "Det var trevligt att ni kom....."

Då var det måndag då igen. Lillajulhelgen har kommit och gått.



Söndagen gick i jobbetstecken.Lite jobbig dag ...och ibland saknar jag lite längre arbetsväg.. man ska ställa om fort från sjukdom och jobbigheter till glada levnadsglada Emma som möter en i dörren, som har väntat flera timmar på just mig för att leka med lego. Hade velat köra lite längre igår faktist och stannat på någon skogsväg och stigit ur och satt mig på en stubbe mitt i skogen och bara varvat ner och laddat om...

Kvällen tillbringades med familjen, lugn kväll med lite replikövingar med dottern inför hennes julfest-teater. Vi kokade en helkastrull risgrynsgröt som traditionen säger man ska göra på första adventssöndags kvällen... och visst tusan hann jag få mjölken att koka över överallt på plattan.... som vanligt. Jag har konstaterat at det är omjöligt att INTE få det att koka över. Min dotter frågade när hon kommer in i köket att "He luktar bränt".... Va ere?.... men min man är så van så han sätter sig bara ner vid bordet och äter,låter bli att fråga ....för att undvika den irriterade blicken han får tillbaka... han vet att det kokat över ....igen. Nåja... gröten var det inget fel på... blev bara lite mindre än jag tänkt..:)
Idag har jag ledig dag och jag ska på jakt efter gult tyg till Nykarlebystjärnan.... hoppas jag inte behöver köra till Jeppis för en tygbit ... vi får se... på eftermiddagen föräldramöte med Emmas lärare. Nu först ut med hunden... På återseende....

Kommer du och dansar... med mig...?

Jahaa... andra försöket då... Jag hade skrivit ett helt inlägg med djupa tankar och funderingar för nån timme sedan och sen tryckte jag på fel knapp och alltihop förvann... sen fick det va... orkade inte börja skriva igen men nu tänkte jag ta nya tag innnan läggdax.

Jag börjar med att önska er God Lillajul allihopa... I fjol på lillajul var jag bortrest så det var extra roligt iår att få fira hemma med familjen. Dagen började med den traditionella julöppningen här i stan. Hantverkaremarknad på Normens skola.... Hittade lite av varje... tyckte inte mig ha råd med allt fint jag såg men jag kom hem med en kärve åt fåglarna som vi sätter ut på julafton och så understödde jag helt enligt tradition musiklekis som sålde bakverk. Pengarna kommer till nytta kan jag intyga. Min dotter är inte med iår men har varit och de lär sig mycket där....Sen hittade jag alldeles underbara handtillverkade ljus gjorda här i Soklot av en som gör dem hemma i sitt garage.... ljus som brinner länge och inte rinner... alldeles underbara ljus, köpte två ljus till julen och lite tvålar som hon också tillverkar. Kan varmt rekommenderas om nån har julklapps idetorka. "Hildas homemade"...
De hade också risgrynsgröt som man fick äta på torget... men kön var hur lång som helt och med tanke på de hårda vindarna som varit idag var det inte värt det så jag och Emma åkte hem istället och åt något som man fick sitta inne i värmen och äta.
Sen blev det till en promenad med hunden i skogen...med hem följde lite lingonris som nu pryder min adventsljusstake. Friska vindar och riktigt skönt att vara ute... solen sken vackert en stund idag så jag passade på att tanka lite D-vitamin.
Kvällen tillbringades med familjen , hade en liten skinka i ugnen idag så den åt vi med potatis och en helt underbar sås till. Lillajultomten hade traditionsenligt lämnat något paket på trappan till min dotters glädje som hade lagt ut lite mat på trappan med julklapps önskelistan under tallriken...som vanligt var listan borta och gröten uppäten en stund senare... mycket märkligt... "The wonders of christmas"... Ännu märkligare var det att han visste att jag tycker mycket bättre om Paradis askarna ( gula boxen) i stället för den röda Alladin chokladen... hur vet han det?? Märkligt!

Såå uppdatering på gårdagskvällen.... som många kanske varit nyfiken på eftersom så många kollat min blogg idag... kan jag tänka mig. ... Ok utslaget är denna... Det var riktigt roligt! Trevlig samvaro, vi var förvisso inte det enda sällskapet på plats... En massa andra företag hade hittat till Jugendsalen igår för en stunds samvaro och god mat. Maten ...ja... den var riktigt bra ... Skinkan var så där på gränsen men fiskbordet drog upp poängen rejält så man kan ju säga att det var bra... Jag kom att tänka på då man satt och åt ... och tog obegränsat med mat och man åt sig mer än mätt att man egentligen är priviligerad att få ha det så bra... överflöd av mat... Och egentligen för bra. Det finns många familjer som kämpar för sitt dagliga bröd och så har man förmånen att få äta julbord... en massa alternativ som är ett "måste av all sill och kallrökt och knackkorv och skinka och alla möjliga rullader... och ve den som inte hittar just sin favoritmarinerade sill på julbordet.. Och sen vilken mat som går till spillo som lämnar kvar... som kanske kastas.. vilket slöseri egentligen... Nåja det borde man ju inte tänka då man ska ha trevligt men tanken slog mig ändå igår....
Underhållningen efter maten bestod i ett lokalt band som spelade helt underbara covers... "Trenchcoat"... Jätte härligt band med en alldeles härlig solist och deras låtval hade inga bottennnapp... Vi var alla upp och skakade rumppan...nog för att vi jobbar med just det dagligen också... rumppan alltså... alltså inte egen.... men andras... nåja...hmmm ni vet... Det var roligt att umgås i annat sammanhang menar jag... och jag satt där efter maten och tittade på alla och tanken slog mig hur mycket jag tycker om dem alla. Vi är ett gäng väldigt olika till sättet men alla har den egenskapen som kompetterar den andra... Jag har ett härligt gäng jobbarkompisar.
Emellanåt kom de lugna låtarna och de tycker jag inte riktig om... då kommer dansens tid och nu kommer en känslig grej till varför jag inte tycker om dem...Jag har ALDRIG blivit uppbjuden av någon EVER! Då räknar jag inte Johan för visst bjöd han upp mig när vi var ut på danser förr men så där annars... bara för en dans har aldrig någon velat dansa med mig... aldrig någonsin... allt sedan konventens tid i högstadiet har alla mina bordsgrannar blivit uppbjudna men aldrig jag.... kanske är det så att jag ínte har utseendet till det men det är synd tycker jag... jag skulle också vilja dansa någongång... och bli uppbjuden till en dans... är det för mycket begärt. Nåja... liten parentes är att det var faktist en som bjöd upp mig i slutet av kvällen men då tackade jag faktist nej.... grejen som är sorgligt med oss som lämnas kvar är att man blir en "sluskmagnet"... Alla de som fått för mycket under hatten bjuder upp de stackarna som ingen velat ha... och jag vet ej om han hållts stående hela låten ut så honom räknar jag inte heller... Jag hoppas jag får uppleva att någon bjuder upp mig någongång så jag får dansa en dans... bara en dans... med en inte överförfriskad man som bjudit upp mig för att jag ser trevlig ut... hmm kanske min morbror kan bjuda upp mig någongång... bara för en dans... jag får väl hoppas på det...
Vad är då en dans på slottet alldeles ...dötrist och tråkig... och alldeles...alldeles underbar...

Julen ...varmt välkommen till Johnsons...

Nåjaa... äntligen är ordningen återställd och stjärnan hänger i fönstret. Härligt.. Julen flyttade in till Johnsons. Har inte hunnit städa så mycket men det tar jag idag. Igår bakade jag och Emma så att vi skulle få in lite judoft i huset. Jag brukar baka en kaka i långpannan, typ mjukpepparkaka, för då får man in pepparkaksdoften i huset utan att man ska behöva baka just kakorna som är lite tidskrävande. Tänkte ge vidare receptet om ni vill baka den:

Annikas Julkaka

5 dl surmjölk
4-5 dl socker ( Jag brukar lägga bara 4 dl)
1½ tsk kanel
1½tsk nejlika
2 tsk bikarbonat
2 msk lingonsylt ( kan man lämna bort)
100 g smält smör
6-6½ dl vetemjöl

Börja med att blanda mjölet med hälften av surmjölken för att förhindra klumpar. Blanda sen alla ingredienseran och rör dem till en slät smet, som gräddas i en stor långpanna i 200 grader i 25-30 minuter. Skärkakan i rutor när den svalnat.

Den sprider en härlig juldoft i huset må jag säga... Sen hann jag med en jullimpa och så slängde jag in några julstjärnor då ugnen ändå var varm.
Och Johan var såå lycklig då han för en gångsskull hade dopp till kaffet....och en lugn och harmonisk fru.... tänk vad en ledig dag kan göra underverk.

På kvällen ringde jag min vän och jag fick prata av mig..... Om jag hade varit på Åland i helgen hade vi farit tillsammans till Jar Karlsgårdens lillajul tillställning.... åhh... tänk ändå om man hade bott där.... tippa vi hade farit.... shoppat loss.... pratat och skrattat..... Nåjaa... jag får väl nöja mig med julöppningen här i stan på lördag.
Idag ska här städas, bytas lite gardiner, handlas mat och mot kvällen julfest med jobbarkompisarna... ska bli roligt.

För ett år sedan denna helgen satt jag på Åbo svenska teater och blev alldeles betagen av musicalen Les Miserables.... och lika betagen är jag fortfarande..... Lyssna och njut!

lediga dagar

Ok.... Nu har jag jobbat några dagar så nu har jag tre härliga dagar lediga att riktigt jula till här hemma.... Jag börjar vänta så på julen så idag kommer lite ljusstakar upp. så det så.... Dagen började bra... brukar sätta mig ner efter att Emma åkt iväg till skolan med en kaffekopp och läsa tidningen... gjorde mig en smörgås... Och tog en stor tugga av ett mögligt bröd.... huvadådi... Fick min dos av peicillin idag så jag åt inte mer.... bara kaffe gick också bra.. Det är väl ett tecken på att jag borde fara och handla idag... jag tänker bara i mitt stilla sinne om Johan tog med sig av det samma till jobbet... Åhh... vad överraskad och glad han ska bli då...:) Mörka dagar har det verkligen varit dessa dagar... det har inte hunnit bli ljust alls innan det mörknat igen... man blir trött i huvudet av det i längden... borde komma snö snart. En annan grej som var lite konstigt imorse var att när jag äntligen har en dag ledig så vaknar jag samma tid jag brukar... jätte pigg... så imorse steg jag upp och stickade lite... har så roligt mönsterstickningsprojekt på gång... så jag bara tänker "bara ett varv till så slutar jag.... och sen bara ett varv till....

Igår när jag kom hem från jobbet hade jag välkomstkommite'på gården... en ponny stod vid grinden och välkommnade mig..Hur många har det?... han stod just så still och tittade precis som om han väntat på mig... lite förvånad blev jag men ändå inte... vi känner varandra... grannens ponny rymmer alltid den här tiden på året för att han helst skulle vilja in i stallet tillbaka.... Han stackarn vill heller inte vara ut.... precis som jag.... känner lite för killen som måste vara ut... Som vanligt tog jag tag i grimman och så gick vi tillbaka till hagen.... :) På återseende kan man säga...

Idag är det zonterapi på programmet och så har jag lovat min dotter att vi ska fara på cafe'idag.. vi brukar göra det ibland då jag är ledig.... vardagspärla kallar jag det.... kanske jag hinner baka också lite ..om jag tycker jag orkar sen....
vi hörs igen...

Helt vanlig...Måndag.....

Jaha så har det hunnit bli måndag igen... och min lediga helg tog slut. Det har varit så skön... Fått gjort en del men även lite egen tid och samlat krafter. Har stickat en del också men innan jul är det topphemligt så därför inga foton av dem ännu.... Igår var det ju då äntligen minusgrader och rimfrost överallt... åkanten var frusen och det var så där härligt friskt och kallt i luften. Jag börjar faktist längta efter lite kallare väder och snö.... Emma hann ta fram pulkan på rimfrosten i gräset men nu idag är det varmare igen så där står den på den gröna gräsmattan.
Börjar också vänta såå på julen... kan nästan inte hålla mig till helgen då jag får ta fram lite ljus och öka mysfaktorn i huset... Sen börjar jag också bekymra mig för isläget i vintern... vi har faktist ett helt hus som ska ut till vår ö... på isen... så nu ska vi hålla tummarna för en kall vinter sen...
Idag väntar en eftermiddag på jobbet.... alltså en helt vanlig Måndag.....

Bekväm tant!

Ledig helg och jag njuter för fullt. Det är väldigt sällsynta de lediga helgerna så när de väl infinner sig är det hur bra som helst. Emma hade sin småkusin hit idag så hon var fullt sysselsatt med honom ett tag. Så jag passade på att städa huset. Välbehövligt. Sen tog jag en lika välbehövlig länk i det lite kalla friska vädret. I torsdags var jag med en vän till Wasa teater och tittade förställningen "Hemsång" och det var riktigt bra... rekommenderas. Bra skådespelare finns det verkligen...

Nu till en annan tanke jag haft en tid....

Har tänkt en del på en liten reklam inslag för ett program som visades för ett tag sen i FST... Programmet handlade om en man i ca 50 års åldern som for till Thailand för att hitta en kvinna att vara tillsammans med... Och han prisade de thailändska kvinnorna och deras smidighet och vackra drag. Han sa direkt att de finländska kvinnorna vid 40 års ålder blir feta, fula och bekväma.... inte attraktiva alls...."Varför skulle man stanna här i Finland och få en Sur och ful kärring.... Jag blev bestört då jag lästa citatet... Hemska saker... Jag vill inte fylla 40.... Men när jag tänkt på det ett tag tänkte jag att fast det han sa var lite kontroversiellt ligger det en viss sanning i det. Man blir bekväm..... Man slutar försöka piffa upp sig... man trivs bäst hemma i mysbyxor... Och jag som älskar mina mysbyxor.....
Katerina Janouch (samlevnadsexperten i sverige) sa en gång " Kissa aldrig med öppen toalettdörr"....det är också lite för hemtamt och totalt osexigt. Den bistra sanningen att när man varit så länge tillsammans som Johan och jag har varit sedan 1995 slutar man försöka.... slutar försöka imponera på den andra....man slutar stänga dörren varje gång man kissar... så är det bara.... Jag älskar mina mysbyxor... osminkad.... stickandes i soffhörnet... och de osexiga öronpropparna i öronen och den slitna och urtvättade nattskjortan på då jag ska sova den är såå "mojju"... och han älskar mig ändå... Han älskar tanten i mig... och då har man väl hittat rätt kanske... Eller borde man sminka och klä upp sig en lördag kväll bara för att inte bli en fet och ful 40 åring vad tiden lider..... Njäää.... Jag må ha mysbyxor och sticksöm men jag är en glad tant med ett varmt hjärta och ett varmt leeende.... ... Jag Annika blir ingen annan bara för att jag klär upp mig ... "what you see is what you get".... Jag tycker at motvikten till detta är äktheten.... Jag har mysbyxor men är äkta... vad är då bättre... ?? Mera tant fasoner och äkthet åt folket tycker jag....