Summa sidvisningar

onsdag 3 oktober 2012

Säg lite oftare.. "Jag Älskar DIg"....




Gud som haver barnen kär
Se till oss som utan mamma är

.... jag bär med mig en ledsamhet i hjärtat....

Efter en singelolycka förra helgen dog en ung mamma inte långt härifrån. Och jag lider såå med hela familjen och de två små barnen 5 och 7 år gamla.  De förlorade sin mamma och deras pappa förlorade sin fru. Hon kommer inte hem igen, kommer inte mera från jobbet, nattar inte sina döttrar, kramar dem inte mer och jag blir så ledsen att det nästan gör ont i hjärtat.
Ett av barnen var nästan i Emmas ålder och vilken känslig ålder det redan är utan att därtill behöva förlora sin mamma.... så man behöver henne som mest.
De lämnade säkert hemmet den dagen som vilken annan dag som helst, bara tre kom hem.... kvar är alla saker prcis som hon lämnat dem när de åkte iväg. Hon kom inte hem...  Vilken overklighetskänsla det måste vara denna första tiden efter olyckan för resten av familjen eftersom alla saker är framme som hon lämnnat dem.


Hon har inte dött förgäves om alla tar sig en tankeställare och värdesätter varje ögonblick man har tillsammans och inte tar framtiden för säkert bara för att man är ung och mitt i livet. Det är inte bara gamla människor som dör.... precis när som helst kan det vara min familj som drabbas,.... eller din.... eller du själv. Jag säger inte att jag går och tänker på döden hela tiden för det gör jag inte... men jag har tänkt mera på att uppskatta livet och värdesätta mitt liv och min familj mer i ögonblicket än jag gjort. Jag har lite trott att jag är odödlig..att jag ska få följa med Emma genom konfirmation, födelsedagar, studenten kanske och kanske giftermål och barnbarn.... och sen  dö på ålderdomshem när jag är de 80-90.... det vet man inte..
Ni minns att jag nämnt att jag varje år min dotter fyller år känner en tacksamhet för att jag lever och fått följa med henne på hennes födelsedag ännu ett år.... Efter olyckan förra helgen har jag nu värdesatt VARJE DAG Johan kommit lyckligt hem från jobbet, att Emma och jag fått göra nått tillsammans, att jag fått skratta och bara leva i nuet. Varje ögonblick räknas.... PÅ SANT..... varje ögonblick.

Jag kramar min dotter en extra gång ... och säger Jag älskar dig... lite fler gånger så har jag ju sagt det om nu någontiong händer. .... för det vet man inte...
Familjen som lämnade ensam utan mamman har en lång väg att gå igenom sorgen och saknaden som säkert gör jätte ont.... Styrka till dem.

Carpe Diem .... Fånga ögonblicket och se dig inte själv som odödlig... det ger en större värdesättning på livet och på varandra.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar