Inte skrivit på ett tag.... så folk som tidigare läst mina inlägg inte läser mera.... men jag har faktist inte varit hemma på länge.... Har varit ute på vår ö... är hemma en sväng igen och jobbar av några skift... har dock min man och dotter ännu där... ganska skönt att vara hem en sväng igen med varmt vatten som kommer ur kranen ..bara så där utan att man måste börja med att tända en eld för att värma det... tv... alla svenska kanaler och kaffebryggaren, disk och tvättmaskinen... man lär sig verkligen uppskatta sånt lyx under sommaren.
Det var inte det bästa vädret i helgen så på lördag regnade det nästan hela dagen.. så då låg min dotter och jag på loftet i vår bastukammare och läste Kalle Anka... ganska myysigt det också när man hörde regnet smattra på taket... Söndagen var suuper väder och vi vaknade till en lugn och solig morgon... och vi drack kaffe på bryggan.. en mening bara ploppade upp i huvudet...."Detta är dagen som Herren gjort, låt oss på den fröjdas och vara glada"... Varför just den meningen kom upp vet jag inte men den var mig i huvudet hela dagen... Ibland har jag en textfras ur en låt i huvudet och ibland ett ordspråk och ibland ett ord som bara kommer upp och som är med mig hela dagen. När vi simmade senare på dagen låg en lite vit fjäder och flöt på ytan... Emma och jag bestämde oss för att det var en fjäder av vår skyddsängel som fallit av när han varit där under natten... mest troligt av en fågel men lite trösterikt att inbilla sig att den kommer från skyddsängeln.... Måndag hade vi ut mina föräldrar och hade en riktigt rolig dag med tjej-bastu och simning...mommo, jag och Emma..
Var till Jeppis idag och handlade lite smått och gott som jag behövt länge men inte kommit mig till stan. På väg från Halpa halli gick jag efter en svensk familj...de pratade rikssvenska och mannen lät väldigt bekant... när jag kom närmare såg jag att det var ingen mindre än Ingemar Stenmark med familj som gick framför mig.. hon har väl rötter i Jakobstad hans fru så de var här på besök... Jag gick efter dem ända till parkeringen och det visade sig att de hade bilen brevid min. WOW! Jag försökt låta bli att stirra...Stackarn... inte lätt att inte få var inkognito någonstans.. alla blickar viskningar..pekanden...kan inte var lätt att inte bara få vara vanlig. Jag läste en artikel en gång av Måns Zelmerlöw där han berättade att det jobbigaste är stirrande folk ute på stan.. Måste vara jobbigt! Han berättade att ha slutade handla på snabbmatsställen eftersom han inte visste var han skulle sitta utan att bli utstirrad. Men lite kändis tokig är man ändå... man måste ju bara titta lite... :)
Nu måste jag sova en stund och sen upp imorgon bitti igen..jobbet kallar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar