Barndomsplock

Måndag var det då igen. Jobbade lördag men hade en efterlängtad ledig söndag. En söndag som spenderades med familjen...kvalitetstid kallas det väl? Låg länge och läste tidningen...vandrade på i pyjamas rätt länge... hääärligt! Fin dag med lugn sjö så Johan körde ut lite husstockar med båten, och jag hämtade flera hemma och så höll vi på ett bra tag. Så nu har vi faktist ut en del av de korta stockarna till vår framtida villa. Det är roligt..
Annars var nog dagen en liten kamp mellan mig och min dotter.... hon vill gärna leka lite aktiva lekar nu.... såna där som jag tycker är lite jobbiga.... När hon var liten kunde man "leka" och bara stilla följa med och inte säga eller göra så mycket. Det skötte hon och hennes fantasi om.... Nu ska här lekas Pirater, sjörövarskepp och skola.... och ve den som inte hittar på egna repliker och springer med träsvärd i högsta hugg...och har jag EN dag ledig vill jag vandra länge i pyjamas, läsa tidningen, fara ut och gå en stilla promenad, kanske sätta mig ner med en bok och bara vara... alltså DÖÖTRÅKIGT! Det leder till att hon TJATAR mest hela tiden och ibland står jag på mig att NEJ TACK och ibland leker jag ...så där halvhjärtat... Båda blir inte mottagna väl om jag säger så... Jag är en Bra mamma men...jag ORKAR bara inte leka ! Så vi var mest på kollisionskurs hela dagen. När jag sen smet i väg på en promenad med hunden på eftermiddagen gick vi ut i skogen och vi tittade stilla på en hackspett uppe i ett träd...och jag insöp friden, tystnaden och naturen. Jag fick nästan lust att börja samla lite grenar och kvistar och bygga mig ett litet näste där ute i skogen och ha ett sånt där "return to nature" retreat där... tyst och lugnt.... men jag tänkte i mitt stilla sinne när jag vandrade hemmåt.. att jag nog hade kommit lunkande hemmåt vid skymningen... med något enstaka barr i håret... nog för att jag vore modig att sova ute i skogen denna mörka tid...absolut inga problem... men jag tänkte mest på de här andra... nån ska ju ställa iordning kläderna för nästa dag också... jaja...så det så... jag är omtänksam bara...inte alls mörkrädd..nej då... :)

Idag jobbade jag igen som vanligt och det var en lite tung dag där man inte kände sig riktigt tillräcklig... fast man gjort allt man skulle... finns sådana dagar.
Kvällen var rolig. Våra grannar hade bärgat lite sent hö för att använda åt sina får att ligga på i vinter och de balade i hop det ikväll. De har en sådan där lite balare som det kommer endast små balar ur och jag bara älskar dem... De ger mig barndomen åter..så att säga. Jag bara måste dit och hjälpa till... för plocka och rada balar ..DET KAN JAG! Har tillbringat åtskilliga somrar på åkrarna och plockat och radat höbalar.... Jag for dit och frågade om jag kunde hjälpa till lite och det fick jag gärna göra, de arbetade mot klockan och regnet.. .. så ikväll har jag plockat och radat höbalar för kung och fosterland... vi plockade fortfarande i skymning och i regn men det bekom inte mig det minsta... fast det blev vått och mörkt.... lasset skulle fyllas och balarna in... och det var så befriande... tog i så svetten rann och inte en tråd var torr när jag kom in.. men roligt var det. Min man log lite åt min entusiasm... jag radade balar som om jag inte gjort annat i hela mitt liv... utfärdande korta kommandon även till honom, vilka balar som var ivägen. Det var bara mammas goda smörgåsar och kaljan som fattades.... och så jaaa ett åskväder... som vi alltid råkade ut för i barndomen...

Nu går jag och lägger mig... trött i kroppen...men LYCKLIG!